Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-18 15:35 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/privata-bibliotek-gar-inte-ihop-med-folkbildning/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

”Privata bibliotek går inte ihop med folkbildning”

Foto: Örjan Björkdahl/TT

Privata bibliotek kan på kort sikt verka kul eftersom den breda massan, medelklassen, får vad den vill ha. Men privatiseringarna går inte ihop med det folkbildande uppdrag som biblioteken har enligt lag, skriver bibliotekarien Li Malm.

Nyligen berättade kulturborgarrådet i Stockholm, Jonas Naddebo (C) för DN att han vill privatisera några av stadens bibliotek. Han tror att de kan drivas mer kreativt av privata företag. Han har senare sagt att det inte kan bli aktuellt på grund av det blågröna samarbetet.

Med anledning av det skulle jag som bibliotekarie, med erfarenhet av biblioteksutveckling och arbete i en kommun med lika stor del privata som kommunala bibliotek, vilja dela med mig av mina erfarenheter. Jag vill också berätta om den demokratiska grundtanken med bibliotek/folkbildningstanken och hur privatisering kan påverka det uppdraget.

Bibliotekslagens utgångspunkt är att ”Folkbibliotek ska vara tillgängliga för alla och anpassade efter användarnas behov”. Folkbildningstanken är att få ett demokratiskt jämlikt samhälle, genom att alla medborgare ges möjlighet att ta till sig kunskap.

De anställda inom de privata biblioteken hade ett lönesystem med grundlön och bonus, baserat på verksamhetens resultat. Ersättningen från kommunen mättes genom öppettider och antal utlån. Utlån kan regleras av prioriteringar och de anställda själva. Lägg då till ett lönesystem med bonusar och fundera lite. Vad kommer att prioriteras? Är de anställda tillräckliga idealister för att inte se till egna privatekonomiska intressen? 

Här är några exempel:

Ett av bibliotekens viktigaste uppgift är att tillhandahålla anpassade medier till människor med funktionsvariation. Exempelvis att instruera en person med dyslexi i användandet av appen Legimus. Det tar cirka en timme. Det arbetet gav inga utlån och ökade inkomster. Punktskrift för synskadade är ett annat exempel. Punktskriftsböcker görs ofta för hand och är dyra. De lånas inte av så jättemånga och gav på så vis inte någon ersättning.

I kommuner samarbetar folkbiblioteken. Böcker och andra medier skickas mellan biblioteken för att ge medborgarna bra service och tillgång till ett större bestånd. De privata biblioteken valde ofta att göra populära böcker till icke reserverbara exemplar. Det ökade servicen och utlånen på det egna biblioteket, gav mindre arbete och medelklassen pocketböcker som de hade kunnat köpa på Pocket­shop. Eftersom ersättning per utlån främjade inköp av populär litteratur så fick de smala och ofta folkbildande medierna ge plats åt den senaste kioskvältaren.

Samarbetet blev lidande. Skillnaderna skapade misstänksamhet i fråga om syftet med de privata bibliotekens prioriteringar.

Det bestämdes exempelvis från privat håll att man inte längre skulle satsa på ett kostsamt bokkollo som pågått i många år, med hänvisning till att ingen anmälde sig i deras kommundel. 

Barnen fick några dagar under sommaren komma ut på landet och odla sitt läs- och skrivintresse tillsammans med andra barn. De privata biblioteken låg i de mer välbeställda delarna av kommunen med barn som hade råd att resa bort på sommaren. De som anmälde sig kom från de mer socialt utsatta områdena. De privata biblioteken ville inte betala för barnen i resten av kommunen, för de barn som sett fram emot att resa på bokkollo som en av sommaren och barndomens höjdpunkter.

På en del plan kan privata bibliotek på kort sikt verka kul eftersom den breda massan, medelklassen, får vad de vill ha, intellektuell förströelse. Men det är inte bibliotekens huvuduppdrag. 

DN Åsikt 6 november 2018 kl 05

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.