Med den pågående raseringen av Arbetsförmedlingen är ännu en utförsäljning av offentlig verksamhet ett faktum. Gladast av alla, förutom de forna allianspartierna och Sverigedemokraterna, är arbetsgivarnas organisationer Svenskt Näringsliv och Almega. Deras medlemsföretag, som fått uppdrag att i stort sett ensamt ansvara för att matcha och rusta arbetslösa, kommer årligen håva in ytterligare miljardintäkter. 

De privata inslagen inom förmedlingen av arbeten har varit påtaglig under lång tid. Näringslivet bedriver 60 procent av matchningen, vilket, konstateras i arbetsmarknadsutredningen. Det är nog få som känner till efter att jobbcoacherna och etableringslotsarna försvann.

Trots detta har en miljardindustri utvecklats, där kostnaderna för tjänster som Arbetsförmedlingen upphandlar av privata aktörer uppgår till 5-6 miljarder kronor per år, att jämföra med åtta miljarder kronor som hela myndigheten kostar. Till och med Eva Uddén Sonnegård, tidigare moderat statssekreterare och arkitekt bakom privatiseringsreformen under Reinfeldt-regeringen, menar att privatiseringen redan är tillräcklig.

För näringslivet har det aldrig varit nog. Genom ett mångårigt lobbyarbete har de försökt att rasera den offentliga arbetsförmedlingen. Det har byggt på att svartmåla myndigheten och påvisa misslyckanden.

Höjdarna inom Svenskt Näringsliv och Almega har inte skytt några medel. Två av deras rapporter från 2010 och 2013 drogs så sent som förra året in då de visade sig innehålla falska uppgifter.

Den liberala förespråkaren och professorn Lars Calmfors slutsats i Fores rapport Framtidens arbetsförmedling är att den fullskaliga privatiseringen riskerar att gå snett. Han förordar i stället ett system där Arbetsförmedlingen och de privata aktörerna konkurrerar, där de som presterar bäst får en större marknadsandel. 

Arbetsmarknadsutredningen är av samma uppfattning. Forskning visar att kostnaderna riskerar att öka och resultaten bli sämre med privatiseringen.

Näringslivet har avfärdat rekommendationerna, som bygger på forskning som Svenskt Näringsliv och Almega finansierat. Foresrapporten är ett exempel. Näringslivet menar likväl att de arbetslösa inte får tillräcklig hjälp, men näringslivets agerande gör det alldeles uppenbart att Svenskt Näringsliv och Almega inte bryr sig om de arbetslösa.

De bryr sig sannolikt inte om att landsbygden dräneras på statliga jobb och utsatta arbetslösa hjälp från arbetsförmedlare när 4.500 anställda sägs upp och 132 kontor läggs ned eftersom delar av den svenska landsbygden saknar en marknad för näringslivet att bedriva arbetsförmedling.

Men som sagt, det bekommer inte näringslivet som enbart bryr sig om de miljardtillskott en utbyggnad av den privata marknaden innebär för dem.