Sedan 2011 pågår en omställning av Stockholmsvården för att den ska fungera ännu bättre för patienterna. Vård efter behov är självklart. Vårdgivarna får – oavsett om det är ett sjukhus, i primärvård eller någon annanstans – de resurser som behövs för att ta hand om de patienter man har. Såväl pengar som personal måste följa patienten. 

Vård som inte längre behöver utföras på akutsjukhus har successivt flyttat närmare patienterna - till vårdcentraler, närakuter, jourläkarbilar, geriatrik, öppen specialistvård och avancerad sjukvård i hemmet.

Det är i grund och botten rätt utveckling som i större utsträckning möjliggör att fler patienter får rätt vård, i rätt vård tid – och på rätt plats. Den omställning till en god och nära vård som pågår är i linje med vad statliga utredare kommit fram till och regeringen ställt sig bakom.

Sedan 2015 har vård motsvarande 950 miljoner kronor flyttat från Karolinska universitetssjukhuset till andra vårdgivare, vilket motsvarar cirka 270 000 vårdtillfällen. Att renodla sjukhusets uppdrag till att ta hand om de svårast sjuka patienterna och att övriga patienter ska få vård hos andra vårdgivare handlar om att öka tillgängligheten till vården för alla patienter, oavsett om patienten söker vård för en urinvägsinfektion eller en misstänkt hjärtinfarkt.

Alla nivåer har i uppdrag att prioritera de svårast sjuka patienterna först, vilket också är varför det är så viktigt att ha god tillgänglighet i alla nivåer av vården och att det är tydligt vart sjuka ska vända sig.

Vård efter behov är självklart och vårdgivarna ska oavsett om det är på sjukhus eller i primärvård eller någon annanstans få resurser för att ta hand om de patienter man har. Alla nivåer av sjukvården har i uppdrag att prioritera de svårast sjuka patienterna först vilket också är varför det är så viktigt att ha god tillgänglighet i alla nivåer av vården och att det är tydligt vart man ska vända sig beroende på varför man söker vård.

Svensk sjukvård har historiskt varit väldigt sjukhustung. Alltför många har gått till akutmottagningar, trots att de egentligen borde söka vård på närakuter eller i primärvården.

Vi har byggt ut vården kraftigt utanför akutsjukhusen de gångna åren. Bland annat har nio närakuter öppnat runt om i Stockholm län. Vårdguiden 1177 kan bistå på nätet eller via telefon för vägledning.

Vi arbetar också med att informera länets invånare om vart de ska vända sig vid sjukdom. Vi ser nu effekter av förändringarna. Våra akutmottagningar har minskat besöken med 18 procent 2017-2019, vilket andra regioner inspireras av. 

Medarbetarna på Astrid Lindgrens barnsjukhus värnar sin verksamhet och sina patienter (DN Åsikt 2 december 2019). Det gör vi också. Vilka åtgärder Karolinska vidtar för att uppnå en ekonomi i balans är något ledningen och styrelsen dock beslutar om.

Vilka verksamheter och tjänster som berörs, i vilken utsträckning av det annonserade varslet är något de kommer att återkomma till efter nära dialog med både medarbetarna och personalorganisationerna.

Vi tror och hoppas att de viktiga förändringar som nu genomförs i Stockholmsregionen kommer att leda till att alla patienter kommer få rätt och bra vård på rätt nivå och i rätt tid.