Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

Regeringen gör stora insatser för barn med särskilda behov

Det finns inga alternativ: varje barn ska få en ärlig chans. Det är ett löfte den svenska skolan ger, men alldeles för ofta lever vi inte upp till det. Jag möter många barn och föräldrar till barn med särskilda behov som inte får det stöd de har rätt till i skolan.

Idén om inkludering väger inte tyngre än skollagens rätt till stöd. Verklig inkludering handlar inte alltid och aldrig bara om att vara i samma klassrum som andra. Om man inte får rätt stöd är det alltid exkluderande, oavsett om jag som elev är med min klass eller i en särskild undervisningsgrupp. En skolgång som leder till långvarig frånvaro är det mest exkluderande som kan tänkas.

Det är därför vi:

  1. Utbildar fler speciallärare. Vi har byggt ut utbildningarna och förbättrat stöden för kommunerna. Antalet som läser till speciallärare inom Lärarlyftet har nästan tiodubblats.
  2. Sprider specialpedagogiska verktyg bland alla lärare. De bästa skolsystemen i världen har både fler speciallärare och mer grundläggande specialpedagogik hos alla lärare. Därför har vi byggt upp ett fortbildningsprogram av samma typ och med mål att få samma omfattning som Mattelyftet med kunskap om bland annat behov hos elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF).
  3. Alla speciallärare ska få kunskap om NPF i sin utbildning. Nästa steg är att den kunskapen ska finnas i alla lärarutbildningar.
  4. Stärkt rätten till stöd tidigt. Vi genomför läsa-skriva-räkna-garantin, som bland annat organisationer för föräldrar med barn med särskilda behov arbetat för hårt. Genom att upptäcka elever tidigt kan det som egentligen är små hinder i lärandet mötas innan det blivit stora problem i många ämnen och elevens självförtroende och självkänsla brutits ner. Samtidigt upptäcker vi elever som behöver stöd mer genomgående under skolgången tidigare.
  5. Fördela resurser jämlikt. Vi ger nu mer resurser till alla skolor, och mest till de som behöver det allra mest. Om en skola brister ska staten kunna gå in och jobba direkt på den skolan för att stöda rektorer och lärare. Vi bryter med traditionen där kommun och stat skyllt på varandra och sätter elevens rätt i centrum.
Föräldrar och barn ska inte behöva slåss för sina rättigheter eller invänta medicinska utredningar för att barn ska få stöd. Skollagens viktigaste skrivning är: ”Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.” Vi är inte där i dag.

Vi har ett stort arbete framför oss. Men gör vi det arbetet, och ser till att skolan verkligen klarar att möta elever med olika funktionsvariationer kommer det hjälpa oss att möta alla elever. Då kan det vara den viktigaste utvecklingen av svensk skola sedan skolplikten.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.