Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-23 06:58

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/regioner-for-vem-eller-vad/

DN Åsikt

DN Åsikt. Regioner - för vem eller vad?

Storregioner föreslås för att regionala ojämlikheter i sjukvården ska lösas och för att regional tillväxt ska öka i hela landet. Väljarna ska INTE tillfrågas utan kartor ritas centralt. Regionalt beslutad sjukvård kan aldrig ge patienter likvärdig behandling oavsett om om "parlamenten" är fem, åtta eller 21. Förstatliga! Tillväxt är inte korrelerad med regionstorlek utan till densitet.

Rätta artikel

Fråga om ny indelning av Sverige har aktualiserats flera gånger under decenniers gång. Hittills har förespråkarnas önskemål inte hörsammats. Ihärdigheten hos förespråkarna är dock påfallande. Tidigare har regionala politiker med målet att upprätta "delstater" med större egenmakt varit drivande. Väljarkårens intresse har aldrig varit i fokus. Vem som i dag är drivande är, för mig, okänt. Ointresset för väljarna är dock densamma.

Periferins förespråkare hade kunnat ställa sig frågan – varför skapa storregioner? Alldeles uppenbart kommer nämligen periferin att bli ännu mer perifer än med dagens län/regioner.

Argumentationen för storregioner är denna gång två. Vården blir bättre och den regionala utvecklingen stärks. Inget av dessa två påståenden är belagt, vare sig empiriskt eller teoretiskt! Empiri kan hämtas från storregionerna Skåne och Västra Götaland. Det bör finnas statistik att hämta sedan ett och ett halv decennium.

Om vården ska bli likvärdig i hela landet måste den förstatligas (se norska modellen). Fem till nio regioner innebär  att vården även framdeles kommer att variera över landet.  Förslaget innehåller inga nya pengar utan att de påsar som idag finns samlas i en enda och politiker med längre avstånd till patienterna fattar besluten om olika operationer och mediciner. KONCENTRATION både geografiskt politiskt. Ev nytta tillkommer de som bor nära ett specialistsjukhus. Hur långt ska till exempel en norrbottning behöva åka?

Att påstå att den regionala utvecklingen uttryckt som ekonomiskt tillväxt är korrelerad till storleken på en region saknar all substans. Både teori och praktik visar "närhetsfaktorn" är avgörande för utvecklingen. Densiteten d v s närheten mellan olika företag, kompetenscentra och olika former service är helt avgörande för tillväxten. Det är ingen tillfällighet att Stockholm är Sveriges motor och att Göteborg respektive Malmö är topparna i sina regioner. Densiteten avgör. Det bör noteras att i Sveriges båda storregioner är det de båda centrala städerna som växer medan omlandet står still eller går bakåt.

I de tre nämnda städerna kan det dessutom nämnas att det är de centrala delarna av dessa som svarar för tillväxten.

Vem har nytta av storregioner och vad är nyttan?

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Lars StrandJag var under ca 15 år chef för "näringslivs- och landsbygdsenheten" vid länsstyrelse i Uppsala län. Under den perioden pågick en intensiv debatt om fördelar och nackdelar med en krympning av antalet landsting och län. I dåvarande process förväntades ett underifrånperspektiv avgöra hur kartorna skulle ritas. Idag tillfrågas varken väljare eller regionpolitiker! Slutligen har de som driver frågan inte ens ansträngt sig för att kunna visa på fördelarna för oss väljare med ett nytt nytt regionalt system. Ett minimikrav är att det tillsätts en oberoende utredning som tittar på vad som hänt i Skåne och Västra Götaland. Det är lätt att misstänka att resultatet av en sådan studie blir besvärlig för de aktörer som ivrar för storregioner. Innan pensioneringen hade jag lättare att hitta uppgifter om utvecklingen. Då var den ingenting att skryta över. Regiontrafiken var förbättrad vilket är bra men samtidigt innebär detta att landstingspolitikerna tidigare inte klarat en fråga som de rimligtvis borde skött bättre.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt