Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 18:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/rektorn-vet-bast-om-det-fuskats-med-nationella-proven/

DN Åsikt

DN Åsikt. Rektorn vet bäst om det fuskats med nationella proven

Vi på Skolverket tar till oss av kritiken mot att det varit svårt att nå oss när de rätta svaren i nationella prov för högstadiet läckt ut i förväg. Vi ska nu förbättra vår tillgänglighet utanför kontorstid. Däremot överväger fördelarna med att rektorer och inte Skolverket beslutar om ersättningsprov ska användas.

Vi på Skolverket ser mycket allvarligt på det fusk med nationella prov som vi har sett de senaste dagarna. Att elever eller andra kommer över nationella prov och sprider uppgifter och facit i sociala medier är fullständigt oacceptabelt. Alla lärare som hanterat proven korrekt och alla elever som ärligt vill visa sina kunskaper drabbas.

Problemet med spridning av nationella prov eskalerade förra året. Då stramade vi upp regler och rutiner, men det räcker uppenbarligen inte. Vi undersöker nu vad vi kan göra ytterligare för att minska risken för fusk.

I dagsläget skickar vi ut facit tillsammans med proven. När vi för några år sedan testade att skicka ut facit i efterhand ledde det till reaktioner från lärare som inte kunde sätta igång med rättningen på en gång. Att återigen skicka ut facit i efterhand är en av de åtgärder vi nu överväger. Vi vet att våren upplevs som en stressig tid för lärare. I den andra vågskålen ligger den ohållbara situation vi har i dag.

De lärare som kritiserar oss på DN Åsikt menar att vi borde vara mer tillgängliga för att ta emot information om fusk. Den kritiken är befogad och vi ser nu över hur vi kan öka vår beredskap sena kvällar och tidiga morgnar i samband med provtillfällen.

Situationen att provläckor upptäcks tätt inpå provtillfället är ny. Vid tidigare spridning av nationella prov har information kommit till oss i ett tidigare skede och vi har kunnat agera och gå ut med information. I de senaste fallen har vi fått information väldigt nära provtillfället, sent på kvällen innan provdagen eller tidigt på morgonen samma dag. Vi måste förstås anpassa oss efter den situationen.

I debatten har Skolverket kritiserats för att det är rektorerna som ska avgöra om ersättningsprovet ska användas. Det slås fast i Skolverkets föreskrifter att det är rektorerna som ska besluta om att använda ersättningsprov. Skolverket kan ändra på föreskrifterna men vi har bedömt att nuvarande lösning är den bästa. En fördel med rådande ansvarsfördelning är att det är rektor som har bäst kunskap om situationen på sin skola. Fusket upptäcks nästan uteslutande först av elever och sedan av skolans lärare varpå rektor informeras.

Alternativet är att Skolverket bestämmer att alla elever ska göra ersättningsprov. Beslutet omfattar då cirka 100.000 elever utan att någon hänsyn tas till den kunskap som finns om spridning lokalt. Det är också mycket problematiskt. Det här är ett dilemma. I en situation med läckta prov är ingen av lösningarna optimal.

 

Det är viktigt att se grundproblemet och hur ansvaret i provsystemet är fördelat. Vårt ansvar är att skapa, distribuera och besluta om vissa regler för de nationella proven. När proven väl har anlänt till skolorna är det skolans ansvar att se till att proven hanteras säkert och avgöra om ersättningsprov ska användas.

Om proven hanteras korrekt utifrån våra regler ska inte elever eller andra kunna komma över proven och fotografera av dem. Provförsändelserna får öppnas först dagen innan av behörig skolpersonal och då aldrig lämnas utan uppsikt. De ska hållas inlåsta när de inte hanteras av behörig personal. Facit får överhuvudtaget inte öppnas förrän efter provet.

Våra regler är mycket tydliga. De allra flesta skolor följer våra regler, men det räcker förstås att någon skola på grund av misstag eller slarv hanterar proven fel för att spridning ska vara ett faktum.

Digitalisering av nationella prov förs också fram i debatten som en lösning för att få bukt med fusket. Vi håller med om att det kommer lösa många av de problem vi ser i dag. Vi arbetar med att digitalisera de nationella proven. En del kanske undrar varför det inte går snabbare, men den som sätter sig in i frågan får ganska snart klart för sig varför det tar tid. Många pusselbitar måste falla på plats. Vi måste försäkra oss om att de tusentals skolor som berörs har nödvändig teknik och kompetens för att kunna genomföra proven digitalt.

Beredskapen på skolorna ser väldigt olika ut i dag. Digitaliseringen av nationella prov är ett av de största it-projekt som genomförts i landet och samtidigt en stor förändring av arbetssättet på skolorna. Tusentals skolor och hundratusentals elever påverkas. Vi måste säkra att de digitala nationella proven blir användarvänliga, rättssäkra och att de stöttar betygssättningen. En försöksverksamhet på 100 skolor startar i år och 2022 börjar vi leverera proven digitalt.

Vi är väl medvetna om att vi inte kan ha den här situationen ända till 2022. Här måste alla inblandade, såväl skolor som Skolverket ta sitt ansvar. Vi vänder på alla stenar i vårt arbete med att motverka provfusket.