Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-11 21:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/renagarhogern-i-sametinget-vill-rensa-ut-sina-motstandare/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Renägarhögern i sametinget vill rensa ut sina motståndare”

Sametinget samlat i Östersund i augusti 2017.
Sametinget samlat i Östersund i augusti 2017. Foto: Robert Henriksson/TT

Med odemokratiska metoder vill renägarhögern i sametinget rensa ut politiska motståndare. I en promemoria som skickats in till regeringen vill styrelsen för sametinget ta bort möjligheten att överklaga till länsstyrelsen om vilka som ska betraktas som samer, skriver Ronny Svarto, ledamotsersättare i sametinget. 

Rätta artikel

Samerna är ett av folken som bildade landet Sverige. Det var tack vare att vi bodde i och betalade skatt till svenska staten för de områden, vilka i dag gränsar mot Norge, som gör att dessa trakter ingår i landet Sverige.

Själv har jag sju så kallade lappskatteland i min släkttavla – alla innehades av män. Inte i någon förteckning över innehavare av lappskatteland har jag sett något kvinnonamn. Kvinnor ärvde tydligen inte skatteland.

Under 1800-talet blev det trångt inom renskötseln och många slogs ut – ofta efter bittra strider med andra renskötare – och tvingades ta upp jordbruk för att överleva. Men jordbruket blev aldrig mer än en binäring till fisket, jakten och fångsten (ripsnarning).

Denna livsstil fortlevde i de avlägsnaste fjälltrakterna ända in på 1960-talet. Man hade då i decennier betalat intrångsersättning för att få jaga på släktens marker.

1928 hade staten bestämt att alla samer som inte bedrev renskötsel skulle uteslutas ur lappbyn/samebyn. Vi miste därmed rätten till renbete, jakt, fiske mm på våra marker. 

Samiska kvinnor förlorade då också sin individuella renskötselrätt om hon gifte sig med en man utan renmärke och barnen betraktades som helsvenskar. Inte förrän 1971 likställdes juridiskt sett den samiska kvinnan inom samebyn med mannen.

Först 1993 återgav staten alla samer rätten att definiera sig som samer om man kunde visa att man var av samisk börd och senast far- eller morföräldrar haft samiska i hemmet. När första glädjevågen lagt sig fann vi att kampen inom renskötseln flyttat in i sametinget.

Samebyarnas folk (sameby är en ekonomisk förening för renägare) har länge utgjort en maktelit ute i glesbygden, trots att flertalet samebymedlemmar inte längre lever av renskötsel utan av vanligt lönearbete. I dag finns inget krav på att man ska leva av renskötsel för att tillhöra en sameby.

Många akademiska, högavlönade yrken som jurist, läkare, lärare, rektor, civilingenjör finns inom samebyarna. I rapporten ”Vad kostar en ren?” Ds 1998:8 uppskattades antalet samebymedlemmar som hade en rimlig inkomst av sin renskötsel till hundra personer i hela landet.

När sametinget instiftades 1993 gällde att den som en gång passerat nålsögat och upptagits i sameröstlängden ansågs som same för alltid (om man inte själv valde att gå ur). Röstlängden var låst.

2001 ändrades detta och hela röstlängden blev preliminär – alla personer på röstlängden kan inför varje val överklagas av varje annan person på sameröstlängden. Överklagan går till sametingets valnämnd, vars beslut kan överprövas till länsstyrelsen.

2012 lade jag en motion (M 412) i sametinget med kravet att röstlängden åter skulle låsas. De nya reglerna hade använts för att försöka utesluta ovänner och politiska motståndare från sameröstlängden.

Styrelsen med Per Mikael Utsi som ordförande och föredragande ville få motionen avförd, men sametingets plenum beslutade enhälligt att tillstyrka den. Styrelsen drev ändå igenom sin vilja genom att underlåta att göra en hemställan till regeringen om att genomföra de ändringar i sametingslagen som motionen kräver. Kan/får makthavare i en demokratisk organisation agera så?

2013 ändrades maktbalansen i sametinget. Sametinget består numera av två nästan jämstora block – samebyarnas folk mot samer utan medlemskap i sameby. 2013 fick blocket med samer utan medlemskap i sameby majoritet.

Inför valet 2017 överklagade Per-Olof Nutti hela sameröstlängden, men utan resultat då länsstyrelsen fortfarande var högsta beslutande instans.

I fjol återvann samebysidan makten i sametinget med Per-Olof Nutti som styrelseordförande, vice ordförande Lars Miguel Utsi (son till Per Mikael Utsi) och Per Mikael Utsi, sametingets valnämnds ordförande.

Nu har man agerat snabbt. I dagarna går en promemoria in till regeringen. I promemorian framgår att man vill införa att valnämndens beslut inte ska gå överpröva i länsstyrelsen. Inte ett ord finns med om att röstlängden åter ska ”låsas”, som motion M 412, enhälligt antagen av sametingets plenum, krävde.

Vid sametingets plenumsmöte i Storforsen i november ställde jag frågan vart min motion M 412 tagit vägen. Per Mikael Utsi uppgav då att min motion var olaglig.

Man häpnar! Det är klart att min motion inte följer gällande lagar och regelverk – det är ju dessa den vill ändra på.

Jag behöver ingen trolltrumma för att förutse att renägarhögern i sametinget ämnar rensa ut så många politiska motståndare man kan från sameröstlängden.