Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 02:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/riskerna-med-ett-digitaliserat-valsystem-ar-for-stora/

DN Åsikt

DN Åsikt. Riskerna med ett digitaliserat valsystem är för stora

Dagens valsystem utgår från en brist på tillit. Med elektronisk röstning blir konsekvenserna av valfusk för stora.

Lars Wendestam förespråkar en digitalisering av vårt valsystem. Hans argument om att det skulle bidra till högre kostnadseffektivitet, snabbare valresultat, enklare administration och förenklat arbete för valarbetare kan stämma. Han nämner dock bara säkerhetsfrågan snabbt i en kort paragraf, utan att gå in i detalj på hur de stora problem som följer ska lösas.

Dagens valsystem utgår från att vi inte kan lita på varandra. Det är därför rösträkning alltid är offentlig, vem som helst kan gå dit och observera, samt att det finns professionella valobservatörer på plats för att upptäcka eventuellt fusk. Valsedlar med identifierande kännetecken (till exempel att man skrivit dit sitt eget namn) ogiltigförklaras, för att försöka förhindra att någon hotas eller på annat sätt tvingas till att rösta på ett visst sätt.

I Sverige förekommer det valfusk. År 2002 dömdes två socialdemokratiska valarbetare för fusk genom budröstning, år 2010 polisanmäldes fackförbundet Byggnads för att ha utövat påtryckningar att rösta på Socialdemokraterna, och vid nästan varje val under 2000-talet har det rapporterats om försvunna valsedlar. Så motivationen att påverka svenska valresultat genom fusk finns hos svenska medborgare, och säkerligen hos andra stater.

För att verkligen påverka valresultatet genom fusk krävs det en enorm arbetsinsats och många inblandade personer, vilket gör det hela väldigt svårt. Val och omröstningar har hållits i hundratals år, och de flesta sätt att fuska på har testats, och metoder satts i system för att upptäcka och förhindra detta. Men med ett digitaliserat system krävs det bara en väldigt smart och datorkunnig person för att direkt kunna styra utgången.

Ett digitaliserat system kräver tillit på en helt annan nivå än det nuvarande systemet. Det krävs datorprogram för att fylla i digitala valsedlar, för överföring av valsedlar, för räkning av röster, för kontroll av resultatet, och en massa steg däremellan. Dessutom ska den grundlagsskyddade valhemligheten garanteras. I varje steg krävs det tillit till den som konstruerat programmet, till den som kontrollerat programmet och till den som ser till att det verkligen är det programmet som sedan kör hos användaren eller på Valmyndighetens maskiner. I varje steg kan en person - eller en liten grupp av personer - orsaka enorm skada. Utöver detta finns alla problem gällande person-i-mitten-attacker, överbelastningsattacker, virus, trojaner och så vidare. Test av systemet på stor skala kommer bara ske vart fjärde år, och däremellan måste det garanteras att ingen kan ändra något i det.

Med dagens manuella system kan vi vara rätt säkra på att vi får ett korrekt valresultat. I värsta fall kan det kanske ha fifflats med några hundra röster, men ha då i åtanke att småpartispärren (4%) för riksdagsvalet 2014 hamnade på omkring 250.000 röster. Största partiet, Socialdemokraterna, fick nästan två miljoner röster. Med ett digitaliserat system går det att ändra valresultatet helt och hållet. I ett svep kan miljontals röster ändras. Dessutom hotas valhemligheten.

Digitala verktyg är extremt användbara, och har fört samhället framåt. Men som med alla andra verktyg gäller det att veta för vilka uppgifter de är lämpliga att använda. Vi måste göra en avvägning mellan, å ena sidan, kostnadseffektivitet och snabba valresultat, och, å andra sidan, ett valsystem med integritet. En del av att vara en ledande IT-nation är att upptäcka begränsningarna med digitalisering.