Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 10:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/sa-kan-du-ta-dig-ur-ofrivillig-ensamhet/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Så kan du ta dig ur ofrivillig ensamhet”

Foto: Lotten Sunna

Ensamhet är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem som bör tas på fullaste allvar. Hälsoriskerna är många och kan likas vid riskerna vid rökning och fetma. Det finns dock saker man kan göra för att bryta sin isolering, skriver hälsocoachen Iza Ullmark.

Rätta artikel

Vi svenskar lever ensammast i världen. En halv till en miljon människor uppskattas vara ensamma i Sverige i dag. Fyrtio procent av våra hushåll är ensamhushåll, och två av tre personer som är 60 år eller äldre bor ensamma. Var sjätte svensk upplever att de inte har någon riktig vän och uppåt 4 procent uppger att de är socialt isolerade, visar en undersökning från SCB.  

En sammanställning av 148 olika forskningsstudier visar att ofrivillig ensamhet skadar oss lika mycket som rökning och fetma. Detta är ett stort samhälls- och folkhälsoproblem som bör tas på fullaste allvar. 

Många som blivit äldre känner stor ensamhet i sina hem runt om i landet. Kanske har man förlorat både partner och vänner, har barn som bor en bit bort eller har nog med sina egna liv. Det skapar ofta en stor reell ensamhet bland våra gamla.

Vi människor är flockdjur och skapta för att befinna oss i någon form av gemenskap med andra. Vi har biologiska system som är utvecklade för att vi ska överleva och som reagerar på hotsituationer. Förr i tiden var det förenat med fara att vara ensam. Vi fungerar likadant i dag, hotsystemet reagerar på ensamhet, vi klarar oss inte så bra utan en flock. 

Ensamhet är alltså ett hot som alarmsystemet reagerar på. När vi upplever ofrivillig ensamhet och isolering riskerar vi att ha ett lågintensivt, kroniskt påslag av stressystemet i kroppen och det ger till slut olika symtom. 

Enligt Filip Fors, forskare vid sociologiska institutionen vid Umeå universitet, får den som är mycket ensam ett ökat stresspåslag av hormonet kortisol, vilket i sin tur kan leda till hjärt- och kärlsjukdomar som högt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke. Även den psykiska ohälsan påverkas av ensamhet och isolering. Sömnproblem, depressioner och oro är vanligt bland personer som är mycket ensamma. 

Och det finns fler hälsorisker med ensamhet: Risken för typ 2-diabetes och demens ökar. Sömnproblem är vanligt bland personer som känner sig socialt isolerade. Immunförsvaret försvagas vilket gör att kroppen får svårt att hantera bakterie- och virusinfektioner. Den kognitiva förmågan försämras, det vill säga minne och inlärning. 

Men det finns mycket man själv kan göra för att förebygga och minska den ofrivilliga ensamheten:

• Öka de sociala kontaktytorna. Det kan vara att anmäla sig till någon aktivitet, skaffa hund och gå dressyrkurser eller fråga efter sällskap vid hundpromenader, volontärarbeta – då kan man både hjälpa andra och träffa nya människor. 

• Träna sig på att uppmärksamma rädslor eller skamkänslor när det handlar om kontakt med andra, och utmana dem i små steg: våga fråga till exempel en kollega om en kopp kaffe eller en granne om en promenad. 

• Leta på internet efter sajter som handlar om att träffas, hitta nya vänner, göra aktiviteter med andra. Dessa sajter har blivit fler de senaste åren och det finns även människor som anordnar nyårsfester och midsommarfirande för ensamma personer.

• Berätta om din ensamhet och hur du upplever den – chansen är stor att du upptäcker att fler har det som du.

• Bjud in dig själv till vänner. Se det som att du gör dem en tjänst – människor blir lyckliga av att få dela med sig och göra gott för andra.

Delar av insändaren är hämtade från texter på psykologiguiden.se skrivna av psykologerna Jenny Klefbom och Anna Bennich.