Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-13 08:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/samerna-maste-sjalva-fa-definiera-vem-som-ar-same/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Samerna måste själva få definiera vem som är same”

Den samiska flaggan antogs 1986 i Sverige.
Den samiska flaggan antogs 1986 i Sverige. Foto: Anna Skielta

Det inte är upp till statens institutioner att bestämma vem som är same. Det är våra egna demokratiskt tillsatta institutioner som ska göra det, skriver Lars Miguel Utsi, partiledare i sametinget.

Rätta artikel

Ett i princip enigt sameting har beslutat vända sig till regeringen för att stärka det samiska självbestämmandet i samband med val till sametinget, bland annat genom att överklagan av röstlängden ska hanteras av ett nordiskt samiskt valprövningsorgan i stället för länsstyrelsen.

Det är förvånande att ett beslut i Sametingets plenum kan missuppfattas så grovt av Ronny Svarto, som själv deltog i beslutet. Svarto beskriver i en insändare på DN Åsikt det som att det är ett påstått “högerblock” som drivit igenom förslaget när det faktiskt är alla ledamöter i sametinget som gett bifall för det, förutom han själv.

Det samiska parlamentet är därmed tämligen överens om att det inte är upp till statens institutioner att bestämma vem som är same,. Det är våra egna demokratiskt tillsatta institutioner som ska göra det.

Förslaget innebär inte, som Svarto påstår, att möjligheten för överklagan ska tas bort. I stället ska överklaganden behandlas av ett gemensamt valprövningsorgan tillsatt av de tre sametingen i de nordiska länderna. Det principiellt viktiga är att det blir vi samer som genom våra egna institutioner bestämmer vem som ska anses som same, även när det gäller överklagan till högsta instans. 

Det är också viktigt att vi har möjlighet att korrigera röstlängden, vilket riksdagen beslutade 2004 (riksdagens protokoll 2003/04:110), i de fall icke-samer orättmätigt antagits i röstlängden, både eftersom det finns personer som felaktigt antagits till röstlängden och för att en inkorrekt röstlängd skadar förtroendet för sametinget som folkvalt organ för det samiska folket. 

När det gäller Ronny Svartos motion från 2012 har den, i motsats till vad Svarto uppger, behandlats korrekt av sametinget. Hemställan om att ändra riksdagens beslut från 2004 skickades in, men regeringen fann inte skäl att arbeta vidare med den frågan.

Det var staten som från 1800-talet och långt in på 1900-talet genom devisen “lapp ska vara lapp” drev en politik där enbart renskötande samer ansågs vara samer. Utifrån den politiken, baserad på då rådande rasistiskt tankegods, skulle renskötande samer hållas till det de kunde bäst, renskötseln.

Detta skulle uppnås genom att till exempel begränsa deras möjligheter till vidare studier. Så sent som på 50-talet var det fortfarande förbjudet för renskötande samer att bosätta sig i hus med raka väggar, de skulle bo i kåtor.

För icke renskötande samer var trycket det motsatta. De skulle assimileras, tvingas avlära sig sin samiska kultur och sitt modersmål. Historien är numera riksbekant, bland annat genom Amanda Kernells film “Sameblod”, Linnea Axelssons epos “Aednan” och Britta Marakatt-Labbas broderikonst.

De sår som statens politik skapat i både enskilda samer och det samiska samhället som helhet är fortfarande vidöppna.

Historien är mörk för oss samer när det kommer till statens beslut om vem som får och inte får vara same. Vi samer vill för en gångs skull få rätten att själva bestämma om det. Staten har för länge sedan tappat vårt förtroende för det ansvaret.