Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-17 09:13

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/samhallet-vinner-pa-att-stotta-sma-flygplatser/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Samhället vinner på att stötta små flygplatser”

Flygledartornet i Jönköping.
Flygledartornet i Jönköping. Foto: Johan Nilsson / TT

INSÄNDARE. Det är en vinst för samhället att stötta små flygplatser ekonomiskt. Samhällsnyttan av flygplatserna kan vara så stor som tjugo gånger högre än driftunderskotten, skriver trafikutredaren Göran Tegnér.

DN-artikeln ”Regionala flygplatser riskerar gå under” (10 februari 2020) baseras på att de kommunala flygplatsernas driftunderskott ökat från drygt 100 miljoner kronor år 2000 till knappt en halv miljard kronor förra året. Det statliga driftbidraget har legat kvar på cirka 100 miljoner kronor under hela 2000-talet. Det är klart att detta blir betungande för mindre flygplatskommuner, som står för hela det underskott som staten inte bidrar med.

Om flera sådana flygplatser skulle läggas ner innebär detta inte bara en företagsekonomisk besparing för flygplatskommunerna och för statsbudgeten. Detta medför samtidigt en betydligt större samhällsekonomisk förlust för den region som omger flygplatsen. Det påverkar i sin tur regionernas och kommunernas inkomster, företag och arbetstillfällen i omlandet till den nedlagda flygplatsen negativt.

Under mina år som heltidsaktiv trafikkonsult hade jag förmånen att få utreda konsekvenserna av att lägga ner eller att bygga ut flygtrafiken med 50 procent fler avgångar. Konsekvenserna bestod i att analysera de långsiktiga effekterna i form av inkomster, företag och sysselsättning.

Analysen utfördes med en tillväxtmodell som baserades på demografiska och ekonomiska data samt på flygplats tillgängligheten för landets samtliga kommuner med data för åren 1980 och 2000. Modellen stämdes senare av med färskare data för år 2010.

För tolv flygplatskommuner blev effekten av en nedläggning av dessa flygplatser en förlust av de årliga inkomsterna (lönesumman) på 10 miljarder kronor, det vill säga tjugo gånger större förlust än den företagsekonomiska besparingen på driftunderskotten. Sysselsättningen i dessa flygplatsregioner beräknas på sikt minska med 38.700 arbetstillfällen om flygplatserna läggs ner.   

Den lokala och regionala kollektivtrafiken subventioneras med cirka 25 miljarder kronor per år, eller med ca 50 procent av samhället, utan att detta ifrågasätts. Ändå är energiförbrukningen – och härmed även miljöutsläppen – per busstrafikant lika hög som för en genomsnittlig privatbilist med dagens beläggningsgrad för bil och buss.

Att staten eller hela regionen, och inte bara flygplatskommunen, kan behöva subventionera flygplatsens driftunderskott är knappast orimligt, särskilt eftersom samhällsnyttan av flygplatserna kan vara så stor som tjugo gånger högre än driftunderskotten.