Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 02:45

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/samre-trygghet-for-kvinnor-efter-flyktingkrisen/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Sämre trygghet för kvinnor efter flyktingkrisen”

Foto: Magnus Hallgren

Kvinnors trygghet har minskat efter flyktingkrisen 2015. Nu krävs obligatorisk samhällsorientering med västerländska värderingar för nyanlända, bättre utomhusbelysning och fler övervakningskameror, skriver Destiny Näslund och Marie-Therése Arén i Kristdemokratiska ungdomsförbundet.

Rätta artikel

På fredag är det internationella kvinnodagen. Under de senaste åren har dagen fungerat som ett tillfälle att diskutera de jämställdhetsproblem som råder i samhället.

Vänstern brukar presentera feministiska förslag och komma med budskap som vittnar om en politik som saknar verklighetsförankring. När diskussionen kretsar kring genuspedagogik, kvotering och färg på barns kläder ringer varningsklockorna.

Vi kristdemokrater behöver inte kalla oss feminister för att sätta en stämpel på var vi står i jämställdhetsfrågan. Vi landar tryggt i vår ideologiska övertygelse om att människovärdet är okränkbart och att män och kvinnor är lika mycket värda.

Medan vänstern är upptagen med att klappa sig själv på axeln, nöjda över sina genussatsningar, vill vi belysa verkliga jämställdhetsproblem och presentera konkreta förslag. 

Den svenska jämställdhetsdebatten har gått vilse i en djungel av godhetsnormer. Man talar enbart om proaktiva insatser, men glömmer de reaktiva insatserna som krävs här och nu.

Att leva som kvinna i dagens Sverige innebär ett liv i ofrihet. Det råder stora otrygghetsproblem i landets städer. Dessutom förekommer det öppen narkotikahandel på offentliga platser och antalet skjutningar når nya rekordsiffror år efter år.

Samtidigt visar den nationella trygghetsmätningen från Brottsförebyggande rådet (Brå) för 2018 att var tredje kvinna känner otrygghet. Otrygghet är en konsekvens av att risken för att utsättas för våldsbrott stiger.

Mellan 2009-2018 ökade antalet anmälda våldtäkter med 33 procent och en betydande del av dessa inträffade efter 2015, enligt Brå. Trygghetsmätningen visar att otrygghet leder till att kvinnor undviker att vistas utomhus när mörkret lagt sig. Därigenom begränsas kvinnors livskvalitet. Det är en allvarlig, oacceptabel utveckling.

Enligt en undersökning gjord av SVT:s ”Uppdrag granskning” finns en stor överrepresentation av utrikesfödda män i sexualbrottsstatistiken. Hela 85 procent av de som döms för försök till- eller fullbordad överfallsvåldtäkt har utländsk bakgrund. 

Av dessa har 40 procent befunnit sig i Sverige i ett år eller mindre och drygt hälften av gärningsmännen är födda i Mellanöstern eller Afrika. Det är ett faktum att sexualbrottsproblematiken skenat sedan 2015, samma år som de stora flyktingströmmarna till Sverige startade.

Frågar du vänstern förklaras den markanta ökningen snarare som ökad anmälningsbenägenhet, men vi vågar faktiskt påstå att det finns en korrelation mellan flyktingkrisen och sexualbrottsstatistiken. Det är oerhört naivt att förneka att religiösa och kulturella faktorer påverkar beteendet.

En av statens viktigaste uppgifter är att genom ett välfungerande rättsväsende upprätthålla tryggheten. I det arbetet är polisens roll central. Samtidigt menar polisen själva att de råder så stor underbemanning inom kåren att de tvingas prioritera bort sexualbrott när antalet skjutningar blir allt fler.

Självklart måste dödligt våld prioriteras, men om de leder till att våldtäktsanmälningar staplas på hög måste samhället kraftsamla för att få till en förändring. Det är nödvändigt både för kvinnors rätt till frihet och för jämställdhet mellan könen. Vi har identifierat ett antal åtgärder som behöver tas för att komma till bukt med problematiken:

• Inför obligatorisk samhällsorientering för nyanlända. Svensk kultur, jämställdhet, goda normer och västerländska värderingar ska inte vara valbara. Att begå förkastliga handlingar ska aldrig accepteras oavsett bakgrund.

• Inför en stadsplanering med ett integrerat jämställdhetsperspektiv som bidrar till att fler stadsmiljöer blir tillgängliga för både män och kvinnor. Att känna sig trygg är en förutsättning för att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare.

• Vitmåla mörka gångtunnlar. Det är vanligt att kvinnor undviker gångtunnlar och i stället tar sig över farliga bilvägar, där det varken finns övergångsställen eller ljussignaler. Man kan konstatera att kvinnor med all sannolikhet löper större risk för att bli överfallna och större risk för att bli påkörda vilket skulle kunna undvikas

• Förbättrad belysning i mörkbelagda områden, parker samt gångtunnlar. Om färre människor befolkar gator och torg när det är mörkt blir den sociala och informella kontrollen mindre. Det kan öka otryggheten och risken för brottslighet. Förbättrad belysning ökar synligheten för dem som rör sig på gatorna, vilket i sin tur kan fungera avskräckande för potentiella gärningsmän.

Kameror kan förebygga, avslöja brott, bevisföra, förhindra olyckor och bidra till ökad trygghet och därför vill vi se att fler platser i städerna kamerabevakas. I Sverige finns det flera städer som tyngs av kriminalitet, vilket påverkar människors generella vilja att vittna och berätta om vad de sett. Kamerabevisning är vittnen som inte går att tysta.

Vi vill se en lagstiftning som gör det möjligt för kommuner att ansöka om tillstånd för att låta kommunala ordningsvakter komplettera polisen med trygghetsskapande insatser i städerna. I en tid då platser på polisutbildningen står tomma och polismyndigheten lider av stor personalbrist måste andra aktörer få resurser för att skapa trygga miljöer.

Nu uppmanar vi vänstern och samhället i stort att fokusera på verkligheten. Det är dags att sätta kvinnors trygghet på agendan, för det är en mänsklig rättighet att kunna röra sig fritt utomhus efter mörkrets intrång utan att känna rädsla för att utsättas för brott.

Om inget görs riskerar läget att försämras, därför måste den politiska vänstern öppna ögonen och se de faktiska problemen. Vi behöver seriösa förslag som bidrar till ökad jämställdhet, fler åtgärder för att säkra tryggheten för kvinnor och färre bortförklaringar och försummanden av sexualbrottsstatistikens bakomliggande orsaker.