Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-17 21:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/sank-ersattningen-till-natlakarbolagen/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Sänk ersättningen till nätläkarbolagen”

Foto: Jessica Gow/TT

INSÄNDARE. Regionernas ersättning till nätläkare måste sänkas. Nuvarande system missgynnar övrig primärvård som fått för lite pengar under lång tid, skriver läkarna Magnus Isacsson, Marina Tuutma och Ylva Sandström.

På torsdagen tas ett viktigt beslut av organisationen Sveriges Kommuner och landsting (SKL). Det gäller ersättningen till nätläkar­bolagen.

Det har presenterats många argument för och mot dessa bolag. Det vanligaste som de presenterar själva är att ett ”besök” hos dem kostar 650 kronor och hos den ordinarie primärvården 1 700 kronor. Här vet alla som är en aning insatta att man jämför äpplen och päron. Det är olika patient­kategorier.

Ett annat argument från bolagen är tillgängligheten. Här har man en poäng. Tillgängligheten inom primärvården är inte optimal. Anledningen till den dåliga tillgängligheten är att primärvården försummats och underfinansierats i decennier. Dock är den inte på alla håll lika dålig som man vill låta påskina. För att marknadsföra sitt eget koncept överdriver nätbolagen tillgänglighetsproblemen.

Sedan har vi det ”besök” som bland annat företaget Min doktor slår sig för bröstet över. Det handlar om att man skickar meddelanden fram och tillbaka mellan vårdgivare och patient. Det låter häftigt och nytt, men det är det inte.

På vårdcentraler har allmän­läkare liknande kontakt med patienter via 1177.se eller telefon. Det är hela grundkonceptet med att ha en fast läkare. Vi har dock inte lyckats paketera det lika häftigt och får därför varken betalt per kontakt på telefon eller chatt.

De flesta problem som handläggs av nätläkarbolag är okomplicerade och skulle kunna handläggas mer effektivt i en väl utbyggd primärvård med personal som känner sina patienter. Då skulle vi slippa dubbelbesök och förlust av information vid besök hos olika vårdgivare.

Nu poppar det även upp andra typer av vårdgivare på nätet, redo att plocka russinen ur kakan. Ett sådant exempel är Blodtrycksdoktorn. Företaget stoltserar med avancerad teknik och marknads­föringen ”Ta kontroll över ditt blodtryck!”. Problemet är att blodtryck inte är en enskild diagnos, utan en del av en helhet som vårdcentraler har ansvar för. Då bör dessa även ha hand om blodtrycksbehandlingen.

Ett annat exempel på att plocka russinen ur kakan är appen ”Remisshjälpen”, en app som marknadsför sig med att ha ”kortast möjliga väntetid baserat på besvär” för 100 kronor i patientavgift. Det låter som en billig avart av en vårdcentral utan helhetsansvar.

Vi välkomnar alla som vill göra primärvården bättre, men tycker att det ska ske enligt hälso- och sjukvårdslagen där den som har störst behov har företräde. Alla vårdgivare ska konkurrera på lika villkor. Så är det inte i dag.

Fristående digitala vårdgivare får, till skillnad från ordinarie primärvård, betalt per besök, vilket gör att snabba besök premieras. Detta leder till att app-bolagen försöker få patienter att söka vård för enkla saker som borde hanteras via vårdcentralen eller via egenvård.

Man får betalt på löpande räkning utan tak. Det som är komplicerat och olönsamt hänvisar man till vårdcentralerna, som man sedan baktalar. Detta gör man framgångsrikt eftersom ordinarie vård inte gör lika mycket reklam för sig själv.

Man lyckas även få politiker med på tåget genom att skrämma dem med att den digitala vården går under om man sänker nätläkar­bolagens ersättningar. Och det har våra politiker köpt – fram tills nu.

Därför vädjar vi till politikerna i SKL att ta sitt förnuft till fånga och till att börja med sänka nätläkar­bolagens ersättningar för att på sikt göra om ersättningssystemet helt och låta alla vårdgivare konkurrera på lika villkor.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Rätta artikel

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt