Svensk biblioteksförenings efterlysning i ett svar till en insändare på DN Åsikt av en mer mogen debatt gällande biblioteksprivatiseringar förpliktigar dem att bemöta de sakargument som finns mot att lägga ut allmänna bibliotek på entreprenad.

Svensk biblioteksförening är neutral eller till och med försiktigt positiv till folkbibliotek i privat drift. Problemet med en sådan hållning är att föreningen fullständigt ignorerar de sakargument och de erfarenheter som talar emot en sådan företeelse.

I diskussionen om privatiseringar av folkbibliotek lyfter borgerliga politiker ofta upp Nacka kommun som ett gott exempel. Men som vi i föreningen Bibliotek i samhälle (BiS) påpekat lyser positiva resultat med sin frånvaro i kommunens egen utvärdering av sin första privatiseringsomgång.

Utvärderingen visar på en oerhört tidskrävande upphandlingsprocess, och att de folkbibliotek som upphandlats varken kunde visa på de innovationer man hade hoppats på eller levererade en verksamhet som kunde anses vara av högre kvalitet än innan.

BiS har också presenterat en rad problem som biblioteksprivatiseringar för med sig:

• Kommunal, regional och nationell samverkan mellan bibliotek luckras upp när de ersätts av bibliotek i konkurrens.

• Kvalitativ biblioteksverksamhet går inte att avläsa i kvantitativa mått och är därför svår att kravställa/utvärdera vid upphandling.

• Insyn och transparens minskar när bibliotek övergår i privat drift eftersom privatanställda inte omfattas av meddelarskydd.

Även Svensk biblioteksförenings egen rapport ”Om bibliotek på entreprenad” innehåller i själva verket goda argument för att ställning mot folkbibliotek i privat drift:

”Biblioteksverksamheten [är], trots sin betydelse för värden som kunskap, demokrati och yttrandefrihet, i princip […] oreglerad och vilar på vad man nästan skulle kunna beskriva som sedvänja. Skillnaden mot till exempel sjukvården eller skolan är betydande. Dessa verksamheter vilar på långtgående speciallagstiftningar, reglerade rättigheter för patienter och elever samt skyldigheter för huvudmän och personal. […] För biblioteksverksamheten finns många frågor som, om de inte regleras i entreprenadavtalet, inte alls blir reglerade. Utöver den nackdel som det kan innebära för användarna av ett enskilt bibliotek, riskerar dåliga avtal på sikt att urholka de värden som vi i dag kanske lättvindligt kopplar samman med de allmänna folkbiblioteken. Att lägga ut och driva folkbibliotek på entreprenad är med andra ord en stor sak.”

Man kan fråga sig varför Svensk biblioteksförening fortsätter sin driftsneutrala hållning, vilket i praktiken är att ställa sig positiv till folkbibliotek i privat drift. Varför väljer man att gå företagens och de borgerliga politikernas ärenden, när så många av föreningens medlemmar inte alls vill se denna utveckling?

BiS är av en annan uppfattning. Bibliotekens intresseorganisationer behöver stå upp för att bevara samverkan mellan bibliotek och stärka den befintliga verksamhet som är riktad till prioriterade grupper.

Det är genom satsningar på starka, offentliga bibliotek vi kan arbeta för de ändamål som specificeras i bibliotekslagen, inte genom att curla privatiseringsexperiment som redan visat sig inte leverera.