Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-27 01:15

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/schemalagg-fritids-for-att-lyfta-skolresultaten/

DN Åsikt

DN Åsikt. Schemalägg fritids för att lyfta skolresultaten

Fritidsbarn på promenad i Stockholm.
Foto: Hasse Holmberg/ TT
Fritidsbarn på promenad i Stockholm. Foto: Hasse Holmberg/ TT

För att vända skolresultaten måste tiden som barn tillbringar på fritids schemaläggas och användas till bland annat läxläsning. Om Moderaterna får bestämma kommer det att ske i stor skala i Stockholms stad efter valet i höst.

Stockholms elever kan få uppleva en fritidsreform efter valet. Genom att bryta med den invanda uppdelningen mellan vad som är skola och vad som är fritids kan stora förbättringar göras som leder till mer kunskap och större trygghet.

Sommarlovet har börjat, men fortfarande är en del yngre elever kvar i skolans fritidsverksamhet i väntan på föräldrarnas semester. Fritidshem som från början var barnomsorg efter skoldagen för ett fåtal har utvecklats till att omfatta nästan alla elever i de lägre årskurserna. Det innebär en möjlighet till att stötta barnens skolgång, men också ett stort ansvar att använda tiden och resurserna klokt.

Svenska elever får mindre lärarledd undervisning än barn i andra OECD-länder, men på grund av att de flesta barn går på fritids är tiden i skolan väsentligt längre än den faktiska skoldagen. För att använda elevernas tid och skolans personal bättre bör så mycket som möjligt av tiden i skolan användas till kunskapsinhämtning, kulturutövande och genomtänkt fysisk aktivitet. Den lärarledda undervisningen kommer att bli mer omfattande om jag får råda, men med våra bristfälliga skolresultat måste vi även använda fritidshemmen klokare.

Skoldagar som börjar klockan åtta och slutar klockan två på eftermiddagen är vanliga för barn i de lägre årskurserna. Vissa skolor har mycket ambitiösa fritidshem, men långt ifrån alla. Ordnad läxläsning efter skolan är ovanlig och aldrig obligatorisk, trots att det underlättat livet för många familjer och stöttat de barn vars föräldrar inta klarar av att se till att läxorna görs. Barngrupperna på fritids är stora och det är få vuxna som tar hand om många barn. Precis som i skolan är tiden på fritidshemmet ofta präglad av stök och för somliga även av otrygghet.

Efter valet planerar jag att ge Stockholms rektorer i uppdrag att se över hur tiden på fritids kan användas bättre. Jag hoppas få se skolor som fullt ut integrerar fritids i skoldagen. Syftet skulle vara att skapa lugnare och tryggare skoldagar som bättre tar tillvara tiden och personalen för att öka kunskapsinhämtningen.

Jag vill se skolor som schemalägger en större del av barnens dagar så att lärare, lärarassistenter och fritidspedagoger tillsammans kan skapa välplanerade och genomtänkta dagar. Lärarna, som kommer få ett tydligare kunskapsuppdrag kommer behöva avlastning av lärarassistenter och fritidspedagoger, som i sin tur kommer att få ett stärkt pedagogiskt uppdrag. Elever som behöver extra stöd i något ämne ska kunna få det när den formella skoldagen är över. På så sätt minskar vi risken att barn halkar efter.

Det finns redan skolor som samarbetar med ideella föreningar och kulturskolan så att till exempel gitarrlektionen eller fotbollsträningen kan förläggas under fritidstid. Jag vill också möjliggöra för ideella föreningar att driva profilfritids. Idrottsföreningar eller scoutkårer med egna lokaler ska kunna ta emot barn efter skolan och erbjuda aktiviteter efter skolan. I Tyresö har detta gjorts, vilket har uppskattats av familjerna samtidigt som det avlastat skolornas fritidshem.

För att vända skolresultaten, skapa studiero och säkra tryggheten i skolan måste vi tänka nytt.