Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

”Sjukförsäkringen fungerar inte – inför medborgarlön”

Alla partier har uppenbarligen problem att hantera det faktum att en allt större del av befolkningen drabbas av psykisk ohälsa av stressrelaterade orsaker, skriver insändarskribenten.
Alla partier har uppenbarligen problem att hantera det faktum att en allt större del av befolkningen drabbas av psykisk ohälsa av stressrelaterade orsaker, skriver insändarskribenten. Foto: Janerik Henriksson/TT

Samhället har svårt att möta den psykiska ohälsa som breder ut sig i det framväxande digitala samhället. I stället försöker man skyla över problemen genom regelförändringar som påverkar sjuktalen, skriver läsaren Gunnar Smideman.

Sjukförsäkringen är ett ämne som diskuterats under längre tid och som alltid brukar segla upp som en het fråga i valtider. Samtidigt verkar det finnas något av en beröringsskräck på alla politiska kanter inför frågan. Alla partier har uppenbarligen problem att hantera det faktum att en allt större del av befolkningen drabbas av psykisk ohälsa av stressrelaterade orsaker.

Det vi ser av reaktioner i dag påminner en hel del om vad som hände i slutet av 1800-talet i samband med industrialismens genombrott. Då skedde en omfattande omställning av samhället, vilket innebar stora påfrestningar på människor i försöken att anpassa sig till ett nytt sätt att leva. Missbruksproblematiken och den sociala utslagningen var omfattande. 

De människor som inte klarade anpassningen utan starka psykiska och somatiska symtom kunde på den tiden få en diagnos som benämndes neurasteni. Det var en term som introducerades 1869 av den amerikanske läkaren George Beard som beteckning på tillstånd av nervös utmattning.

I dag använder man i stället beteckningar som utmattningssyndrom, eller pratar om depression eller olika typer av ångeststörning. I själva verket är det olika uttryck för reaktioner på stark och långvarig stress. Liknande förändringar som de vid 1800-talets slut, sker i dag när vi genomgår en omgripande omställning till ett informationssamhälle.

Den revolutionerande förändringen är att vi från att i huvudsak arbeta med våra kroppar i samverkan med maskiner, nu går till att nästan uteslutande hantera information med våra hjärnor. Somliga kallar detta den digitala revolutionen.

Vad man än tycker om denna utveckling verkar våra politiker tro att detta ska kunna ske samtidigt som allt annat är som vanligt, ”business as usual”. Det gör det inte, vilket visar sig i den psykiska ohälsa som breder ut sig. Samhället har svårt att möta detta och försöker i stället skyla över de problem som är uppenbara, genom manipulativa regelförändringar i sjukförsäkringen som påverkar sjuktalen, men döljer hur många som faktiskt är sjuka.

Regelverket är inte anpassat till den typ av sjukdomar som i dag är den vanligaste sjukskrivningsorsaken. När det gäller stressrelaterad psykisk sjukdom går det till exempel inte att på förhand förutse sjukdomsförlopp och tid för återhämtning då så många omgivningsfaktorer påverkar – inte minst Försäkringskassans hantering. 

När myndigheten förhåller sig till det man kallar arbetsförmåga, fjärmar man sig också från verkligheten. De funktioner Försäkringskassan bedömer i dessa fall är inget som på den faktiska arbetsmarknaden utgör anställningsbarhet. På det sättet förlorar sjukförsäkringen helt sin relevans.

Sjukförsäkringssystemet skulle behöva en rejäl översyn om det ska fungera som det var tänkt; som en omställningsförsäkring i händelse av sjukdom. Att tävla om minskning av sjuktalen genom olika regelförändringar som begränsar rätten till sjukpenning är knappast en hållbar väg och saknar legitimitet hos den största delen av väljarkåren.

Sjukförsäkringen i sin nuvarande form ter sig helt obsolet. Med tanke på att motsvarande problem finns inom arbetslöshetsförsäkring och att bistånd från socialtjänsten spelar en allt viktigare roll för dessa grupper är tiden mogen för en mer nutidsanpassad och genomgripande lösning i form av medborgarlön.

DN Åsikt 14 september 2018 kl 05

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.