Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 12:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/skarp-straffen-for-stolder-av-uppfinnarnas-ideer/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Skärp straffen för stölder av uppfinnarnas idéer”

Lindholmen Science Park i Göteborg. Foto: Magnus Hallgren

INSÄNDARE. Straffen för stölder av uppfinnare och innovatörers idéer, så kallat patentintrång, måste skärpas. Tyvärr visar politikerna inget intresse för en avgörande fråga för vårt framtida välstånd, skriver Conny Gustavsson.

Sveriges politiker har inte satt sig in i innovatörernas problematik tillräckligt. Innovatörer och uppfinnare borde ha samma status som i övriga Europa, USA och Asien. Men i regeringens innovationsråd finns inga innovatörer representerade.

Ska Sverige kunna konkurrera med andra länder måste stödet till utveckling av nya produkter, metoder och system nå dem som kläcker idéerna.

Vårt välstånd och vår välfärd bygger på en lång tradition av innovationer och uppfinningar som legat till grund för industri­företag som blivit stora och skapat stora värden i sysselsättning och exportinkomster.

I en allt mer globaliserad värld med ökande konkurrens finns bara två sätt att hävda sig: genom att utveckla nya produkter baserade på nya teknologier eller genom att konkurrera med låga priser och billig produktion. Det senare är inget alternativ för Sverige.

Vi måste vara ett land där innovationer och uppfinningar kan ligga till grund för nya företag, som tillåts växa och skapa nya arbetstillfällen. En förutsättning är att de innovatörer och uppfinnare som utvecklar ny teknologi ges möjlighet att verka och försörja sig på sitt arbete även i Sverige.

Ett av samtliga politiska partier tyvärr bortglömt område är äganderätten till uppfinningar. Carl-Johan Westholm, doktor i statsvetenskap och ordförande i Uppfinnarkollegiet, har uppmanat regeringen att skyndsamt ta fram ett lagförslag som tillförsäkrar även mindre innovations- och uppfinnarföretag en rättssäker betalning för sitt arbete.

Patentintrång bör bestraffas minst lika effektivt och avskräckande som andra ekonomiska brott. Värdefulla patent angrips ofta av företag med betydligt större resurser än mindre innovatörs­företag.

I bästa fall kan en fristående innovatör lyckas avtala om samarbete med ett finansiellt starkt företag, men ofta visar sig värdet av patentet först efter många års dyrbar teknisk utveckling. Då är det billigare för intrångsmakaren att betala jurister för att knäcka den fristående uppfinnarens ekonomi i rättsliga processer – än att betala licensavgifter. Vi talar här om licensintäkter i storleken flera hundra miljoner kronor eller i miljardklassen.

Till skillnad från andra brott är patentstölder i regel tvister, det vill säga civilmål. Om det vore fallet för en bankrånare skulle banken tvingas stämma rånaren för att få tillbaka pengarna.

Sedan 1967 kan patentintrång visserligen formellt leda till allmänt åtal, men ”särskilda skäl” måste gälla. Åklagarmyndigheten, inte den drabbade, står i så fall för kostnaderna att driva målet i rätten.

Kraven på dessa ”särskilda skäl” är emellertid så höga att inget mål på 51 år hamnat i domstol. Därför blir den drabbade patentägaren hänvisad till att stämma intrångsmakaren och med egna medel bekosta juridiken.