Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-18 03:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/skjutningarna-kan-stoppas-med-huliganlag/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Punktmarkera ostraffade för att stoppa våldet”

Den 30 juni 2019 dödades två män och två skadades vid tre skjutningar på drygt fyra timmar i Stockholmsområdet. Foto: Nils Petter Nilsson/TT

INSÄNDARE. Metoder som använts för att få stopp på fotbollshuliganer kan också stoppa skjutningarna. En ny lag behövs för att göra det möjligt att punktmarkera unga som finns i närheten av kriminella gäng, skriver den tidigare fältassistenten Rolf Jönsson.

Moderaterna kräver visiteringszoner, där polisen ska få visitera utan brottsmisstanke. Det tankarna till totalitära polisstater. Det är ett sundhetstecken att det fortfarande finns några politiska partier som bromsar en sådan utveckling.

Det som i stället måste till är så träffsäkra åtgärder som möjligt, rätt tag vid rätt tillfälle, både mjuka och hårda, både nu och långsiktigt. Och det behövs en bred samsyn och samarbete mellan olika aktörer.

Det behövs en välriktad lag mot dem det gäller, inte mot deras skötsamma och drabbade grannar. Lagen ska vara restriktiv och förebyggande. Sådana lagar finns redan riktade mot andra samhällsproblem. Lagen om kontaktförbud (för att förhindra mäns våld mot kvinnor) och lagen om tillträdesförbud (för att förhindra huliganers hot mot idrottsevenemang) har båda kommit till för att förhindra brott.

En liknande lag för att förebygga skjutningar kan ge polisen och andra aktörer kraftfullare redskap i arbetet på fältet och förhindra brott. Polisen har vittnat om att de inte själva kan lösa de skjutningar vi nu ser. De behöver samhällets stöd.

Det behövs en lag enligt samma juridiska rättspraxis som lagarna om kontaktförbud och tillträdesförbud. Det handlar inte om att individen döms för ett brott, där finns annan lagstiftning. En allmän åklagare ska under vissa omständigheter kunna meddela en individ restriktioner.

Lagen ska vara inriktad på individer som ingår eller verkar för de kriminella nätverk där skjutningar förekommit och där det finns risk för nya skjutningar. Bland annat DN har tidigare publicerat vilka återkommande grupperingar det handlar om. Många som verkar på fältet vet vilka individer det handlar om.  

Det är stora skillnader på problematiken med huliganer och de kriminella nätverken och skjutningarna. Det senare kan med rätta uppfattas allvarligare, vilket i sig bör motivera det rimliga i att skärpa lagstiftningen.

Polisen och idrotten lyckades bromsa och vända en negativ utveckling till det bättre, även om våldet i samband med framför allt vissa fotbollsmatcher är långt ifrån löst. På samma sätt måste vi nu bromsa och vända utvecklingen med skjutningarna genom förebyggande åtgärder.

En åklagare ska på polisens och sociala myndigheters inrådan kunna meddela skärpt uppsikt och stöd om det på grund av särskilda omständigheter finns risk att en person kan begå brott eller utsättas för ett brott. Lagen riktas och begränsas till individ som ingår i eller verkar för ett kriminellt nätverk där skjutning förekommit och kan förekomma igen.

Personen behöver inte vara tidigare dömd eller misstänkt. Men bryter individen mot restriktionerna begås ett brott.

Innan beslut tas ska personen ges möjlighet att yttra sig, efter beslut ska personen ska kunna överklaga till domstol. Men beslutet träder i kraft direkt när det meddelas. Det bör övervägas om en jouråklagare ska kunna meddela beslut på plats och ställe.

Restriktioner som kan diskuteras är fotboja, avlyssning, visitation, förbudszon och avvisning. Sociala myndigheter kan få ökade möjligheter att tvångsomhänderta för vård. Ett beslut om skärpt uppsikt och stöd ska inte ge någon prick i belastningsregistret.