Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-12-19 10:57

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/skog-som-avverkas-pa-ratt-satt-effektivare-for-klimatet/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Skog som avverkas på rätt sätt effektivare för klimatet”

Skogsbolagen betalar för lite för gammelskog, anser insändarskribenten Roger Asplund.
Skogsbolagen betalar för lite för gammelskog, anser insändarskribenten Roger Asplund. Foto: Sven Persson

Ekonomiska bidrag skulle skapa fler frivilliga avsättningar på gammal skog. Men all skog bör inte bli gammal. Forskning visar att en omsatt skog som sköts rätt är en effektivare koldioxidhållare, skriver den norrbottniske skogsägaren Roger Asplund.

Rätta artikel

Jag är en stor naturvän. Som skogsägare har jag valt att låta stora delar av min naturskog bli gammal, i dag cirka 170 år. Jag håller ändå inte med insändaren fullt ut om att all skog bör bli gammal – av ekonomiska skäl, men också av miljöskäl.  

En växande skog är en effektivare koldioxidbindare än en sluten fullvuxen skog. I ett kortare tidsperspektiv på 40-50 år kan strategin utifrån det nuvarande svenska skogsläget kunna fungera hyggligt miljömässigt, men på sikt är den ineffektiv både miljömässigt och skogsekonomiskt.

Det är i denna kortare tidshorisont olika EU-organisationer förordar ett skonsammare skogsbruk med mindre uttag och hyggesbruk. Vi talar dock helt olika språk, vi och mellaneuropéerna. 

När deras fullvuxna 170-åriga lövträd kan betinga 10.000-tals kronor per styck får jag som svensk säljare bara prispåslag upp till 32 centimeter i diameter. Skogsbolagen skyller på marknaden, men att svenska skogsägare inte får prispåslag på grov skog påskyndar avverkningstakten i de svenska skogarna.

Det finns således interna strukturer i den svenska skogsnäringen som hämmar äldre skog. Därför håller jag med insändaren om att det bör införas någon form av ekonomiskt stöd för de som av naturskäl överhåller skog.

Dessutom måste de rödgrönas motstånd mot att fullt ut ersätta skogsägare som får avverkningsförbud på grund av EU:s artförordning eller statlig tvingande markavsättning brytas. I dag är det en reell verklighet att skogsägare inte vågar låta skogen bli gammal på grund av miljöpolitiska interventioner.  

Vad som är ett ekonomisk optimalt skogsbruk vet man först efterhand. Det finns emellertid grundläggande skillnader i geografi, ståndort, exklusivitet, rarhet samt mänskliga och sociala premisser som bör avgöra hur skogen ska brukas för att bli skogsekonomiskt lönsam.

Skogen har ett stort värde, oavsett om vi brukar den eller inte. Den har ett potentiellt ekonomiskt utbytesvärde, ett skogsekonomiskt egenvärde och ett socialt, men även ekonomiskt miljövärde. Dessa faktorers dynamik innebär att vi inte ska förbruka eller ”för-bruka” den i onödan, men inte heller bara låta den stå.

Det finns mycket trivial allmän skog som lämpligen kan brukas med dagens hänsynsregler. Med skickligare ekonomisk styrning kan också naturskogar och pärlor gynnas och bevaras bättre än i dag.

Jag har själv strävat efter att få fram ny naturskog på mina hyggen genom att lämna många överståndare, handså blandade fröslag och aktivt genom löpande röjning dana naturliga ungskogar med varierande tätningar och luckor. Det skapar blandskogar där djur och växter trivs till skillnad från planterade ensartade traktskogar.

Det kostar på i både tid och arbetsinsats att ta hand om nedblåsta 200-årstallar. Jag förstår att gemene man inte orkar med detta. Men med ekonomiska bidrag skulle fler göra sådana insatser. Det skulle kunna skapa fler frivilliga avsättningar på dylik skog.  

All skog bör dock inte bli gammal. Nyare forskning visar att en omsatt skog som sköts rätt är en effektivare koldioxidhållare på grund av större ljusinsläpp än en bestående som inte brukas. Det är vad vi gör med veden som dock är den verkliga acceleratorn ur miljösynpunkt.

Om vi inte eldar densamma, utan ersätter fossila och energikrävande verksamheter som bränsle, plast, aluminium och betong med nya bioteknologiska fiberprodukter får vi en väsentlig fördröjningseffekt av koldioxidutsläpp på grund av avverkningen, men också en mångfaldigt större koldioxidinbesparing på nuvarande fossila utsläpp.

Detta är förutom ekonomiska aspekter det viktigaste argumentet att fortsätta bedriva hållbart svenskt skogsbruk. Personligen är jag dock mest intresserad av att viktiga naturvärden prioriteras.