Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 02:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/skyll-inte-kvinnors-otrygghet-pa-invandringen/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Skyll inte kvinnors otrygghet på invandringen”

Manifestation mot våldtäkter i Malmö i fjol. Foto: Johan Nilsson/TT

Jämställdhet uppnås inte av att skylla kvinnors otrygghet på invandringen. Den farligaste platsen en kvinna kan befinna sig på är inte på en mörk gata, utan i sitt eget hem, skriver SSU-distriktsordföranden Alva Dahn.

Rätta artikel

I dag är det internationella kvinnodagen. I går publicerade DN Åsikt en insändare av Destiny Näslund och Marie-Thérese Arén i Kristdemokraternas ungdomsförbund som kritiserar ”vänstern” för att lägga fram politiska förslag som saknar verklighetsförankring. Som exempel på detta nämndes genuspedagogik, som något som fick ”varningsklockorna att ringa”. 

I nästa stycke tydliggör skribenterna att de inte kallar sig för feminister - vilket senare framkommer med all önskvärd tydlighet. Insändaren handlar nämligen inte egentligen om kvinnor eller kvinnors rättigheter. KDU-företrädarna driver i stället ett narrativ som hävdar att invandring är ett hot mot kvinnors säkerhet. 

Näslund och Arén beklagar sig över hur vänstern är ”nöjda” med sina, enligt skribenterna intetsägande, förslag och reformer. Jag är själv politiskt aktiv i Socialdemokraternas ungdomsförbund och har varit det sedan 2011. Jag har inte en enda gång träffat en feminist som är stolt och nöjd. 

För mig är epitetet feminist, och stoltheten över detsamma, givet. Att se tillbaka på kvinnohistorien är något som ofta ger mig rysningar.

Kvinnor som har gått före mig har gett mig möjligheten att rösta, arbeta och äga frukten mitt arbete ger. De har gett mig fri abort, rätten att vara myndig även om jag skulle gifta mig och friheten att bestämma över mitt eget liv. Det är inte direkt något som kristdemokrater kan säga om sitt partis historia.

Den som tittar tillbaka på KD:s roll i historien gällande kvinnors fri- och rättigheter ser en dyster bild med sambeskattning, inskränkning av aborträtten och motstånd till HBTQ-personers lika värde. Feminism, och stoltheten det innebär, är inte något som känns bekant för KD.

Men vi är fortfarande inte ett land där män och kvinnor har samma möjligheter. Vi lever inte i en värld där män och kvinnor är lika fria. Feminismen är fortfarande relevant. 

Den som anser att feminister bara talar om proaktiva insatser har inte gjort som hemläxa. Mycket av det bästa med socialdemokratin är att hålla två bollar i luften samtidigt. En långsiktig och en kortsiktig lösning är det enda sättet att komma åt strukturer omkring oss. 

Kvinnor är i högre utsträckning än män oroliga utomhus när mörkret faller. Men statistiken talar även här sitt tydliga språk: den farligaste platsen en kvinna kan befinna sig på är sitt eget hem. Det är skillnad på upplevd otrygghet och faktisk otrygghet, även om bägge är reella problem som måste bekämpas. 

För att skapa mer trygghet för kvinnor satsade regeringen i fjol 50 miljoner på kvinno- och tjejjourer. Det är att lägga fokus där det gör skillnad, för att öka kvinnors faktiska trygghet.

Det är en av många förslag på kort och lång sikt som regeringen Löfven gjort verklighet av. Tillsammans med den satsningen fick polismyndigheten 2017 väsentligt mycket mer än de bad om, vilket resulterade i den största satsningen på polisen sedan millennieskiftet.

Dessa satsningar jag är stolt över. Det betyder dock inte att jag är nöjd.

KDU-företrädarna saknar dessutom förståelse för anmälningsbenägenhetens roll i statistiken. Att räkna bort den som faktor, oavsett slutsats, är inte annat än oseriöst. 

Därför blir Näslund och Aréns insändare genomskinlig. Det som är gemensamt för den gruppen som utgör det största hotet mot kvinnor är inte att de är utrikesfödda. Det är att de är män. 

Men KD gör det KD gör bäst när det diskuteras jämställdhet. I stället för att diskutera hur vi ökar friheten för kvinnor lägger de fokus på att använda en grupps otrygghet mot en annan. 

Jag har själv drivit på hårt i mitt eget parti för att vi ska ta integrationsutmaningen på allvar. Många av de förslag som skribenterna lyfter hade jag gärna diskutera om utgångsläget för diskussionen varit något annat.

Jag talar gärna om satsningar på, och utökning av, Svenska för invandrare eller om stadsplanering från ett trygghetsperspektiv. Det är frågor som är viktiga för etablering och hållbar integration.

Men jag ställer inte upp på att migration skulle vara ett hot mot kvinnors säkerhet. Det är en verklighetssyn och en människosyn som inte får stå oemotsagd.