Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-04-22 06:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/skyll-inte-pa-varandra-det-ar-politikerna-som-bar-ansvaret/

DN Åsikt

DN Åsikt. Skyll inte på varandra - det är politikerna som bär ansvaret

Cykelpendlingsdebatten är missriktad. Det är inte en enskild trafikantgrupp som bär ansvar för att cykeltrafiken inte fungerar, utan undermålig infrastruktur som drabbar alla typer av cyklister.

Rätta artikel

Cykelpendlingsdebatten har de senaste dagarna urartat i ett pajkastningskrig. Olika trafikantgrupper formulerar käcka akronymer om varandra som häcklas och anklagas för att vara roten till allt ont. Detta i en situation då vi som cyklar eller går – vare sig det är i transportsyfte eller som motion– borde sluta upp och visa en enad front mot det verkliga problemet: bilismens otvivelaktiga ställning som nummer ett i trafikhierarkin.

År 1997 fattade regeringen beslut om att den så kallade Nollvisionen skulle vara vägledande för allt trafiksäkerhetsarbete i Sverige. Sedan dess har stora framsteg gjorts för säkerheten på våra bilvägar. Trafikplanerare ska utgå från att olyckor sker, men se till att infrastrukturen är konstruerad så att allvarliga olyckor minimeras. Det skylls inte slentrianmässigt på "dåliga bilister" utan olyckor ska alltid utredas med utgångspunkt i om bästa möjliga förutsättningar för en trafiksäker situation rådde på platsen. Den risk som kan byggas bort, ska byggas bort.

På gång- och cykelvägar har vi många gånger en omvänd situation, vilket också återspeglas i debatten. Det skylls än på "memils" och än på "mekils", när faktum är att många problem som uppstår mellan cyklister, bilister och gångtrafikanter skulle kunna undvikas helt med bättre infrastruktur. Fler och fler upptäcker fördelen med att cykla, och elcykelns intåg på marknaden gör att fler cyklister också håller en högre hastighet. Detta är inte något dåligt! Cykling, både som vardagsmotion och som regelrätt träning, har många fördelar i ett Sverige där övervikt och vällevnadssjukdomar utgör hot mot folkhälsan. Cykling i alla dess former bidrar också till en tystare, rymligare och renare stadsmiljö.

Istället för att klaga på varandra, borde cyklister landet över gå ihop och kräva bättre infrastruktur av våra politiker och beslutsfattare. Alla olika typer av cyklister och gångtrafikanter ska - och kan - få plats i vår gemensamma trafikmiljö. Högre grad av separering mellan cyklister och gångtrafikanter är en väg att gå, liksom att tillåta cyklister som känner sig bekväma med att cykla på vägbanan att göra det. Det är dags att sluta prioritera bilismen och höja statusen för cykel- och gångtrafik.