Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-15 07:20

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/sla-vakt-om-fritidshemmens-sjokvstandiga-roll/

DN Åsikt

DN Åsikt. Slå vakt om fritidshemmens självständiga roll

Fritidshemmet är en egen, fristående verksamhet med fokus på barnens inre motivation och drivkraft att utforska och inhämta kunskap. Den rollen skulle tappas bort om fritidspersonal ska bedriva skolundervisning i form av läxhjälp.

Fritidshemmens roll är en komplex fråga, särskilt eftersom tankesmedjan Balans tidigare påvisat att statligt riktade bidrags pengar till fritidshemmen inte gått till rätt ändamål, utan vävts in i förskolan och skolans verksamhet.

Utöver detta har fritidspedagogen alltför ofta dubbla uppdrag. På detta sätt har fritidshem i mångt och mycket stått till förfogande för skolans verksamhet.

Även under skoltid är det i dag oftare regel än undantag att fritidspersonalen ”samverkar” i klasser. Det kan innebära att undervisa i halvklass, stötta vissa elever och att agera lärarassistent. Det finns anställda som önskar sådana uppdrag, men de utgör en minoritet.

Det råder även delade meningar om vilket uppdrag som ska ges huvudfokus och schemaläggas först. Här får flera fritidspedagoger till sin förtvivlan se sin planeringstid försvinna till förmån för skolundervisning. Fritidspedagogen kan således befinna sig i en barngrupp under så gott som hela sin arbetstid. Arbetsmiljömässigt är det inte hållbart. Dessutom går det ut över verksamheten som är förlagd på eftermiddagen – fritidsverksamheten.

Jag ser fritidshemmet som en egen, fristående verksamhet med ett större fokus på barnens inre motivation och drivkraft att utforska och inhämta kunskap. Detta sker ofta i symbios med klassrumsverksamheten, och skickliga pedagoger på fritidshemmet kan omvandla den teoretiska kunskapen som eleverna lär sig i skolan till praktisk kunskap som de får användning av på fritidshemmet.

Detta är så mycket större än enbart förplanerade aktiviteter. Här pratar vi om fronesis, praktisk klokhet, alltså att kunna avgöra när det går att följa den planerade verksamheten eller ta till vara på de guldtillfällena som uppstår kring en vattenpöl på väg till mellanmålet eller när ett barn berättar entusiastiskt på storsamlingen hur hen har vikt en svan av en servett. Det är fritidspedagogik, att ta tillvara på lärotillfällen och bibehålla hög känsla av sammanhang och inre motivation.

Den tappas bort om fritidspersonan ska bedriva skolundervisning i form av läxhjälp på fritidstiden. Dessutom finns det redan i dag statliga bidrag för att bedriva läxhjälp efter skoltid, något skickliga skolledare väljer att fördela till lärare som har behörighet i de berörda ämnena.

Skolinspektionen har även nyligen i sin rapport om kvalitet i fritidshem påvisat brister som finns i verksamheten. Jag tror att detta förslag att schemalägga fritids mot skolan kommer förvärra dessa brister.

Det finns mycket att orda kring samarbetet mellan fritidshemmen och skolan. Därför passar jag på att bjuda in M-politikern Anna König Jerlmyr till Facebook-gruppen fritidspedagogik.se. Där finns 9.000 medlemmar med koppling till fritidshemmet, och säkerligen några som är intresserade av att föra dialog kring detta ämne.