Åh, dessa trista budskap om att avskaffa julen! Med en viss sömngångaraktig regelbundenhet kommer dessa trista insändare som den av Alexander Forselius (DN Åsikt den 11 november 2019) så här års.

Ingen jul. Ingen julskinka, ingen feststämning, inga vackra sånger.

Långt innan kristendomen norpade julen fanns julen och julklapparna. Att ge varandra presenter, att visa generositet, bjuda på god mat och dryck är sådant som kan förgylla tillvaron, liksom glädjen hos barn, glädjen att se julgranen, glädjen av att få fira med nära och kära, glädja sig åt julstämningen.

Ekonomisk börda? Det är möjligt, bara de som vill avskaffa julen inte börja gråta krokodiltårar över att de där mysiga butikerna försvinner.

Leksakshandeln, bokhandeln, annan fackhandel är beroende av julen. Under jultiden uppstår 40.000-50.000 extra arbetstillfällen till bland andra skollediga ungdomar som får en möjlighet att prova på att arbeta, tjäna lön, ge service, inte minst i dagligvaruhandeln som också är beroende av julen.

”Syndarna” måste väl få råd att idka välgörenhet? Men dessa ungdomar behöver ju inte Alexander Forselius ta ansvar för.