Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-16 02:19 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/smhis-definition-av-arstiderna-gar-tillbaka-till-40-talet/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

”SMHI:s definition av årstiderna går tillbaka till 40-talet”

Snödrev över E65 mellan Malmö och Ystad i mars 2018.
Snödrev över E65 mellan Malmö och Ystad i mars 2018. Foto: Johan Nilsson/TT

Det finns ett värde i att långsiktigt jämföra genomsnittliga datum för årstidernas meteorologiska ankomst. Nuvarande temperaturgränser går tillbaka till Svenska Turistföreningens bok ”Det svenska året” från 1941, skriver Bodil Arhus Andrae på SMHI.

Lennart Rammer skrev i en insändare på DN Åsikt den 30 oktober att SMHI:s definition av årstiderna ”stämmer dåligt överens med förändringarna i naturen.”

SMHI gjorde under många år skriftliga sammanställningar av året som gått. Då togs också en karta över vårens ankomst fram och den publiceras regelbundet sedan år 2000.

I och med att SMHI:s webbplats smhi.se blev allt viktigare för att sprida information ökade intresset för en dagligen uppdaterad vårkarta. När väl vårkartan fanns på plats kom förfrågningar varför det inte fanns någon sommarkarta. Kartorna för våra fyra årstider är i dag efterfrågade på smhi.se.

I meteorologisk årstidsindelning definieras vinter som den period när dygnsmedeltemperaturen varaktigt är 0 grader eller lägre och sommar som att den varaktigt är 10 grader eller högre. Följaktligen är det vår respektive höst då dygnets medeltemperatur är större än 0 grader men mindre än 10 grader.

Om man studerar medelvärden över många år så får man en utjämnad temperaturkurva. Då brukar det inte vara svårt att finna datum då de olika temperaturgränserna passeras.

För SMHI handlar det alltså om att med hjälp av data från mätstationer, och en objektiv meteorologisk-matematisk definition av respektive årstid, göra årstidskartor för att följa årstidernas meteorologiska ankomst och utbredning ett aktuellt år. Det finns ett värde i att långsiktigt jämföra genomsnittliga datum för årstidernas meteorologiska ankomst.

Att ovan nämnda gränser för årstiderna används går tillbaka till Svenska Turistföreningens bok ”Det svenska året” som utkom första gången 1941 och i en andra omarbetad upplaga 1958. I det arbetet deltog personer med klimatologisk sakkunskap för att kunna koppla ihop fenologi och meteorologi på ett användbart sätt.

När SMHI kommunicerar om årstider är vi noggranna med att det handlar om just meteorologiska årstider, och vi är måna om att också beskriva de meteorologiska definitionerna.

Självklart har dessa meteorologiska-matematiska definitioner sina begränsningar. De ska inte okritiskt jämföras med naturens växlingar. De bygger på meteorologi – temperaturobservationer – inte på vad som händer i naturen.

Det är säkert så att en definition baserad på fenologi bättre beskriver hur naturen förändras, men det kan SMHI inte använda för att göra meteorologiska tjänster eller produkter. SMHI ser positivt på att andra organisationer studerar och följer upp årstidernas växlingar utifrån andra perspektiv än de meteorologiska, till exempel genom fenologiska observationer.

DN Åsikt 30 oktober 2018 kl 05

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.