Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-21 21:15 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/smhis-modell-for-arstider-saknar-vetenskapligt-stod/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

”SMHI:s modell för årstider saknar vetenskapligt stöd”

Foto: Henrik Isaksson/IBL

SMHI:s definition av årstiderna saknar vetenskaplig grund. Trots att temperaturgränserna är tagna ur luften sprids de av det statliga verket. Ett nytt vetenskapligt projekt ger en definition som bättre stämmer med naturens växlingar, skriver läsaren Lennart Rammer.

SMHI:s årstidsdefinitioner stämmer dåligt överens med förändringarna i naturen. Ändå används de ofta i tv, tidningar och på SMHI:s hemsida och framställs som de egentliga årstidsgränserna. 

Men definitionerna grundar sig inte på några vetenskapliga undersökningar. SMHI borde tydligare framhålla bristerna i systemet – eller ändra definitionerna.

Några exempel: I år var det i Mellansverige enligt SMHI meteorologisk sommar fram till slutet av oktober. Det är en månad senare än vad naturen visar. 

I våras hörde vi i väderrapporterna på tv att den meteorologiska sommaren hade kommit till stora delar av Götaland den 19 april. Träden hade då ännu inte börjat slå ut och inga svalor hade kommit. Sommaren brukar inträda en månad senare.

För ett par år sedan hade den meteorologiska våren enligt tv-vädret kommit till Storlien den 23 februari. Snön låg halvmeterdjup, inga vårfåglar syntes till och inga blommor spirade i rabatterna.  

Den meteorologiska definitionen av vår är när dygnets medeltemperatur är över noll grader. Sommar har inträtt när dygnets medeltemperatur överstiger 10 grader, höst när temperaturen åter har gått under 10 grader och vinter när medeltemperaturen understiger 0 grader. För våren ska förändringen ha inträtt före den 15 februari och ha varat sju dygn i följd, för övriga tre årstider krävs fem dygn. 

Men några internationella meteorologiska definitioner av årstiderna finns inte, och Sverige är det enda land som mig veterligen har sådana. Problemet är att de av SMHI framtagna datumen i massmedierna anges som de egentliga gränserna för årstiderna. Men en meteorologisk definition kan inte leva ett eget liv, utan bör så nära som möjligt överensstämma med förändringarna i naturen.

Är de meteorologiska definitionerna ens adekvata? Är 0 grader en lämplig gräns för vårens inträde och höstens avslutning? Är 10 grader det bästa för när sommaren börjar och slutar? Är 9, 11 eller 12 grader bättre? Varför han man valt , eller har man valt 10 grader? Ska man ha 5, 7 eller 10 dagar som kriterium för att en förändring ska anses varaktig? Varför inte samma antal dagar vid alla årstidsväxlingar? Varför den 15 februari som tidsgräns för vårens ankomst över hela landet? Det kanske är bättre med senare datum för de nordliga delarna av landet. 

SMHI:s definitioner vilar enligt myndigheten själv inte på några vetenskapliga undersökningar. De är helt enkelt, om uttrycket tillåts, tagna ur luften.

Nu finns det dessbättre ett seriöst vetenskapligt projekt som studerar naturens växlingar över en lång följd av år. Det är Svenska fenologinätverket som består av flera universitet, statliga myndigheter och ideella föreningar och samordnas av Sveriges lantbruksuniversitet.

Med hjälp av ett stort antal fenologiväktare och skolklasser gör man observationer av blommor, träd, fåglar och bin i naturen. Data från det projektet visar årstidernas växlingar mycket bättre.

DN Åsikt 30 oktober 2018 kl 05

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.