Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-15 17:59 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/stoppa-marknadens-styrning-av-svensk-sjukvard/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

”Stoppa marknadens styrning av svensk sjukvård”

Foto: Stina Stjernkvist/TT

Oreglerad privatisering, kommersialisering och växande privata försäkringslösning i vården måste stoppas. Om inte så sker rör sig Sverige snabbt mot ett sjukvårdssystem av kostsam amerikansk modell, skriver läkaren Bengt Järhult.

Sjukvården var en av de viktigaste frågorna för väljarna, men någon analys av orsakerna till problemen redovisades inte under valrörelsen. Endast symtomen, som köerna, blev tillhygge i debatten. 

Bakom den politiska tuppfäktningen om vinster och köer har det under senare år skett förändringar som är oförenliga med lagstiftningen i Sverige. Det gäller allas rätt till lika behandling och förebyggande insatser och att vården ska prioritera dem med störst behov.

Denna prioritering gäller enligt lagen på individnivå för läkare och sköterskor, men också på gruppnivå – och är därigenom ett politiskt ansvar. Det gäller till exempel var vården ska finnas, sociala riskgruppers behov och de ekonomiska ersättningssystem som styr vårdgivares beteende. Men riksdagens etiska plattform om prioritering vägleder i dag inte de politiska besluten, enligt en studie från Stockholms universitet.

Senare års förändring kan sammanfattas i en kommersialisering av vården. Och det är inte bara en fråga om privat eller offentligt drift.

Landsting och regioner har i hög utsträckning infört resultat-, ekonomi- och detaljstyrning i tron att näringslivets ledningsfilosofi ska göra vården effektivare. Det har resulterat i en våldsam expansion av administratörer i stället för legitimerad personal. Men denna vårdens nya icke-produktiva överklass har inte löst kösituationen eller andra grundläggande problem för anställda och patienter.

Capios styrelse har föreslagit att S:t Görans sjukhus i Stockholm och hundratals mottagningar ska säljas till ett multinationellt vårdbolag med huvudägare i Australien och med en fransk bankkoncern som storägare. Det är svenska skattepengar som byggt upp Capio. Det demokratiska inflytandet över svensk sjukvård minskar förstås när styrelsebesluten flyttas utomlands.

Den här konkurrensen inom vården och den kommersiella synen på sjuka människor är högst problematisk. Någon prövning om denna utveckling är förenlig med svensk lagstiftning och riksdagens etiska plattform har inte skett. Med multinationella koncerners intåg kommer styrningen av vården att än mer inriktas på lönsamhet och selektion av lämpliga patienter. 

Den solidariska skattefinansieringen är en förutsättning för att multisjuka och äldre, som har störst vårdbehov, garanteras resurser. Men landstingen har i tron att tillgängligheten måste förbättras släppt in nätläkarbolag för det som bör skötas som egenvård eller rådgivning av sköterskor.

Detta dränerar vården på doktorer och hundratals miljoner. Uppenbarligen har politikerna inte velat stöta sig med nätvana väljargrupper – men vem som än erövrar regeringsmakten måste reglera denna oseriösa verksamhet på löpande räkning. 

Genom den oreglerade privatiseringen, kommersialiseringen och växande privata försäkringslösningar (som omkring 700 000 svenskar har) rör sig Sverige snabbt mot USA:s marknadsbaserade system. Där kombineras efterfrågan från den befolkningsdel som kan betala, med läkarintresset att tjäna pengar.

Utredningar, operationsindikationer, återbesök styrs i hög grad av ekonomiska incitament. Så kostar vården också dubbelt så mycket som i USA som i Sverige, samtidigt som miljoner fattiga står utan vård.

Det går att stoppa utvecklingen i Sverige – om ansvariga politiker i varje beslut följer hälso- och sjukvårdslagen och riksdagens prioriteringsordning för en behovsstyrd vård.

DN Åsikt 31 oktober 2018 kl 05

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.