Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-25 17:00

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/stora-forandringar-drivs-fram-av-daliga-villkor/

DN Åsikt

DN Åsikt. Stora förändringar drivs fram av dåliga villkor

Stora förändringar i samhället drivs nästan alltid av dåliga villkor för att kunna försörja sig och leva ett drägligt liv. Är villkoren orimliga krävs förändring. Leder förändringen till förbättring dras allt fler till ett gemensamt engagemang och stärker en demokratisk utveckling.

Det var det som skedde i början på 1900-talet. Då skapades bättre arbetsvillkor, kvinnlig rösträtt och ett mer jämlikt samhälle.

Varför handlar inte dagens politik om de grundläggande villkoren för att försörja sig? Dagens politik handlar till stor del om sjukvård, barnens skolgång eller integration, vilket är viktiga frågor. Men diskussion om grundläggande villkor för försörjning saknas. Är det beroende av att allt fler upplever att arbetslivet är rättvist, villkor är uppfyllda eller finns det andra orsaker?

Varför skapas ingen debatt om villkoren för offentligt anställda som har störst andel sjukskrivna. Varför är det inte en politisk diskussion om villkoren för lärare, socialarbetare och vårdanställda? Varför företräder inget politiskt parti långtidssjukskrivna, de som slås ut eller de som inte tillåts komma in?

Om platsen man står på har anan höjd än den man tittar på skapas olika perspektiv. Ser man uppifrån eller nerifrån förändras bilden. Vilket perspektiv och vilken roll har vi gett dagens folkvalda?

Inser den som blir vald att hen samtidigt blir arbetsgivare för anställda inom kommun, landsting eller staten? Hur hanterar man situationen?

Om den folkvalda intar ett underifrånperspektiv och därmed ett folkhälsoperspektiv uppstår ofta en konflikt till budgetarbetet. Vilket är viktigast? Undersköterskans villkor för att inte bli sjuk eller en budget i balans?

Vi lever i en tid när allt fler uttrycker ett ointresse för politik och demokrati, beror det på att det politiska samtalet inte längre handlar om frågor som angår min vardag och mina möjligheter att försörja mig utan att bli sjuk och trakasserad? Varför utkrävs aldrig ekonomiskt eller moraliskt ansvar för mobbning, utbrändhet och långtidssjukskrivningar? Varför utreder inte heller organisationen anledning till långtidssjukskrivning eller medarbetares självmord ens när det förekommit en juridisk granskning och skadan godkänts som en arbetsskada?

Varför handlar inte politik längre om villkoren att skapa trygghet för familjen, villkoren för att försörja sig under rättvisa och drägliga villkor?

Vad innebär det att regelverket kring misskött arbetsmiljö inom offentlig förvaltning, påverkar den drabbades ekonomi men inte den som orsakat problemen?

För att skapa  tilltro till demokratin  krävs politiska diskussioner om grundläggande villkor för att kunna försörja sig och sin familj.