Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-25 23:36

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/straffskatten-pa-cirkus-maste-bort/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Straffskatten på cirkus måste bort”

Cirkus Brazil Jack håller föreställning i Malmö. Foto: Hussein El-alawi

Straffskatten på cirkus måste bort. Det är dags att rensa ut särbestämmelser och följa EU-parlamentets uppmaning från 2005 att erkänna cirkus som en del av Europas kultur med samma värde som teater, dans och musik, skriver Janne Näsström, ledamot i Cirkusakademien.

Rätta artikel

1981 anlitades Alf Danielsson av Statens kulturråd för att utreda kulturområdet cirkus. Han var jurist, grundare av Cirkusakademien, cirkusrecensent i DN och dubbelvinnare av tv-programmet ”Kvitt eller dubbelt” i ämnet cirkus.

Danielsson fann att cirkuskonsten diskriminerades med allehanda särbestämmelser och avgifter. Bland annat krävdes att cirkusar betalade för besiktning av tälten i varje kommun de besökte och för bevakning av brandkår och polis.

Längre tillbaka fanns även en kommunal nöjesskatt på upp emot 30 procent av intäkterna. Cirkuslegenden Trolle Rhodin Senior beskriver i sina memoarer hur kommunalkamrerer stod vakt i kassavagnarna för att inga pengar skulle slinka förbi beskattning.

Utredningen utmynnade i att särbestämmelserna avskaffades. Som exempel infördes ett gemensamt regelverk och central besiktning av alla sorters samlingstält. Cirkus jämställdes med teater, dans och musik, alla lika viktiga för kulturarvet.

Nu är cirkuskonsten på väg att elimineras av nya särbestämmelser och stigande avgifter. Det handlar inte om djuren, utan bottnar i gamla fördomar om kringresande sällskap och förakt mot folklig kultur.

Vändningen började 1997, efter inträdet i EU. Artistgager har i alla tider varit befriade från moms, men här var Sverige tvunget att förhandla fram ett undantag.

Uppgörelsen blev att momsbefrielsen ska tillämpas restriktivt och grundas på att artister framför verk som skyddas av lagen om upphovsrätt. Försiktigheten demonstrerades genom att cirkus- och varietéartisters gager blev momspliktiga. I propositionen till EU-anpassad mervärdesskattelag skrev finansdepartementet (prop 1996/97:10):

”Trollkonstnärer, clowner, imitatörer, jonglörer och akrobater anses i regel inte framföra något konstnärligt verk, varför deras framföranden vanligtvis inte omfattas av undantaget.”

Påståendet saknade rättsligt stöd, men verkställdes ändå av Skatteverket. Följden har blivit att cirkus- och varietéartister av kostnadsskäl väljs bort av stora grupper arrangörer som inte får lyfta moms.

Denna straffskatt har tidigare inte provats rättsligt. Jag sysslar själv med trolleri och fakturerade en föreställning utan moms, vilket jag anmälde till Skatteverket. Därmed fick jag ett beslut om momsplikt som kunde överklagas.

Förvaltningsrätten gick på min linje. Domen överklagades inte och har vunnit laga kraft. Ändå vidhåller Skatteverket att cirkus- och varietéartister förevisar talanger och färdigheter och inte några upphovsrättsligt skyddade verk.

Moms på gager är bara en delförklaring till undanträngningen av cirkuskulturen, men däremot ett bevis för den tilltagande särbehandlingen. I grunden finns de gamla fördomarna, men förr fanns en medvetenhet om detta tankegods som kunde balanseras. I dag reproduceras fördomarna oreflekterat.

Det är också bakgrunden till att djurrättsorganisationerna fått ett sådant gehör för sin kritik av djur på cirkus. I utredningen om ny djurskyddslag var cirkusar och människor som har sex med djur de enda grupper som inte fick yttra sig. Cirkusakademien har tömt arkiven på allt om djur på cirkus och det finns ingen grund för kritiken.

Det är dags för Sverige att göra ett omtag i cirkusfrågan och rensa ut särbestämmelser och annan diskriminering, på samma sätt som gjordes med Alf Danielssons utredning för snart 30 år sedan.

Sverige borde följa EU-parlamentets uppmaning från 2005 att erkänna cirkus som en del av Europas kultur, av samma värde som teater, dans och musik.