Låt mig först säga att jag inte är en klimatförnekare så slipper jag ta den debatten. Men i stället för att höja bensinpriset i Sverige och beskatta plastkassar kanske vi ska ägna en tanke åt vad som verkligen påverkar jordens klimat. Det finns nämligen inte bara en utan flera elefanter i rummet som inte lyfts fram i debatten.

Jordens befolkning växer. År 1900 var vi cirka 1,6 miljarder människor på jorden. År 1980 var jordens befolkning omkring 4,4 miljarder. I dag är vi nästan 8 miljarder. Att vi ökat befolkningen med runt 3,5 miljarder människor på bara knappt 40 år samt cirka 6,4 miljarder på 120 år är utan tvekan den största faktor som har störst inverkan på vår miljö. 

Jorden ska försörja ytterligare cirka 3,5 miljarder människor jämfört med 1980 som behöver mat, vatten, bostäder, kläder, transporter och övrig konsumtion. Vi odlar upp allt mer mark, vi fiskar ut våra hav och föder upp mer nötkreatur, vilket gör att vi dramatiskt ökar vår påverkan på miljön.

Enligt en rapport från FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor kommer jordens befolkning att öka till 9,7 miljarder 2050. I Afrika söder om Sahara beräknas befolkningen fördubblas under samma period.

Jordens befolkning förväntas öka till 11 miljarder år 2100. Det motsvarar en ökning med cirka 9,4 miljarder jämfört med år 1900, med 6,6 miljarder jämfört med 1980 och med drygt 3 miljarder människor fler jämfört med i dag. Även om prognoserna är osäkra ger dessa en uppfattning om vart storleken på jordens befolkning är på väg.

Global handel är ytterligare en bov i dramat. Globalisering hyllas av de flesta, men den har en mörk baksida. Vi producerar allt mer av våra produkter i lågkostnadsländer långt från de marknader som konsumerar varorna.

Det får ett antal allvarliga miljökonsekvenser:

• För det första produceras varor i länder med betydligt lägre miljökrav än vad vi har i västvärlden. 

• För det andra ska varorna transporteras långa sträckor med båt och flyg, vilket ökar miljöpåverkan.

• För det tredje har många av produkterna har blivit så billiga att helt enkelt inte är lönsamt att reparera datorer, vitvaror, elektronik, kläder mm i högkostnadsländer i väst. Vi kastar varor som enkelt skulle kunna repareras, men som inte är privatekonomiskt försvarbart. Det är ett slöseri med resurser som ökar belastningen på vår planet.

• För det fjärde ökar en ökad globalisering levnadsstandarden i de länder där produktionen sker. Även det får negativa effekter på miljön. En ökad levnadsstandard medför ökad konsumtion av kläder, kött, fordon, flygresor och elektronik.

• För det femte: en ökad import av varor från lågkostnadsländer trycker ner inflation och räntor, vilket i sin tur leder till en ökad konsumtion.

Vad krävs då för att rädda miljön? Med all respekt för våra folkvalda kan jag konstatera att flygskatt, elfordon eller skatt på plastpåsar inte är lösningen. Vad som skulle krävas är att vi hejdar befolkningstillväxten globalt.

En global barnbegränsning skulle naturligtvis inte vara genomförbart. Däremot kan upplysning om preventivmedel i de länder där barnafödandet är högst kunna få en viss påverkan.

Det som går att genomföra är tullar som skulle det lönsamt att reparera i stället för att kasta och köpa nytt. Höga tullar skulle även flytta produktion närmare slutmarknaden eftersom det då skulle bli ekonomiskt försvarbart och lägga produktionen till exempel inom EU. För att inte skapa en hög inflation och därmed kraftigt höjda räntor bör en sådan åtgärd ske på de produkter som ger stort miljöavtryck vid produktionen och som går att reparera om det är ekonomiskt försvarbart.

En tredje elefant i rummet är nedskräpningen världshaven. Vi vet sedan tidigare att den absoluta merparten av all plast i haven kommer från ett tiotal floder i Afrika och Asien. Att lägga kraft och pengar på att förhindra att plasten från dessa fåtal floder att nå havet är bra miljöpolitik.

Kostnaden för detta skulle i sammanhanget vara marginell i förhållande till den nytta för miljön som skulle uppnås. Att höja priset på plastpåsar i Sverige kommer inte att hjälpa miljön, något som säkert våra politiker är medvetna om.

Om statliga Vattenfall låtit den tyska brunkolen stanna i marken hade varit bra miljöpolitik, som alla förstår är miljön global och inte lokal. Att införa en flygskatt är näst intill en verkningslös miljöpolitik. Ett flygplan drar ungefär lika mycket bränsle oavsett om planet är halvtomt eller fullt.

Att kunna se elefanterna i rummet i stället för att ägna oss åt plakatpolitik är klokt. Miljön är viktig, men då måste vi också kunna se vad som påverkar den och hur de pengar vi satsar gör mest nytta i ett globalt perspektiv.