Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-12-13 23:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/svenska-mjolkbonder-ger-oppna-landskap/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Svenska mjölkbönder ger öppna landskap”

Kosläpp på Lovö prästgård nära Drottningholms slott 2018. Foto: Jonas Lindkvist

SVAR PÅ INSÄNDARE. Det finns en viktig roll för djurhållningen i odlingssystemet. Svenska mjölkbönder är viktiga för att deras djur håller landskapet öppet, skriver Anna Richert och Håkan Wirtén på Världsnaturfonden.

Jonas Paulsson skriver i en insändare på DN Åsikt (18 november 2019) att Världsnaturfonden (WWF) tappat sin trovärdighet när vi nylanserade ”Köttguiden” i början av november. 

Vi är överens med honom om att det finns stora utmaningar med den globala produktionen och konsumtionen av kött. Numera är det inte bara FN-rapporten ”Livestocks Long Shadow” som talar om behovet av att minska konsumtionen av och enbart äta bra kött. Flera andra tunga internationella FN-rapporter och en av de senaste FAO-rapporterna från i somras har alla, ur olika perspektiv, lyft fram hur viktigt det är att minska köttkonsumtionen. 

WWF menar att det finns en viktig roll för djurhållningen i odlingssystemet, men alla behöver inte äta kött. Som Jonas Paulsson skriver hänger konsumtionen av kött och mjölk ihop. När vi dricker mjölk och äter ost är det delar av samma produktionssystem som köttet.

Närmare 60 procent av nötköttet vi äter i Sverige kommer från mjölkbesättningar. Detta är mångfunktionella system som ger oss mjölk, ost, kött, öppna landskap, betesmarker och mer vall på åkrarna som är viktigt för ett hållbart livsmedelssystem. En ökad andel bör vara producerade här så att vi håller odlingsmarken öppen och tar hem de mervärden som betande djur i landskapet ger.

I initiativet ”Hållbar livsmedelskedja” samlas företag som vill ta ledarskap. Där ingår Arla, HK Scan och Lantmännen. WWF ser detta som ett viktigt forum, men företagen kan aldrig påverka WWF:s oberoende.

I WWF:s ”Köttguiden” får svensk ostproduktion får grönt ljus bland annat på grund av höga krav på djurvälfärd och betesdrift, ett åtagande om mer ansvarsfull soja och ett robust arbete mot antibiotikaresistens.

Efter det svenska EU-inträdet har konsumtionen av ost ökat markant. Samtidigt har andelen svenskproducerad ost av vår totala ostkonsumtion minskat – från cirka 90 procent 1995 till 40 procent 2018, enligt Jordbruksverket.

I stället äter vi mer utländsk ost, som får rött ljus i vår guide. Vi uppmanar den svenska lantbruksnäringen att ta fram fler alternativ som är producerade av svensk råvara, såväl ost som chark.

Därmed inte sagt att svenska mjölkproduktionen är perfekt. Vi vill gärna se en differentierad mjölkproduktion där det kan finnas mer extensiva gårdar som utnyttjar betesmarker med extra hög biologisk mångfald till mjölkproduktion.