Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-21 06:04

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/sverige-behover-ett-lobbyregister-av-amerikansk-modell/

DN Åsikt

DN Åsikt. Sverige behöver lobbyregister av amerikansk modell

Hamnplan i Visby under årets politikervecka i Almedalen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Under Almedalsveckan i Visby pågår lobbying och påverkansaktiviteter som medborgarna inte har någon insyn i. För att förstärka demokratin bör ett lobbyregister för lobbyister och organisationer införas liknande det som finns i USA.

Just nu pågår Almedalsveckan som är Sveriges största arena för påverkan, opinionsbildning och lobbying. Lobbying handlar om att påverka politiska beslut genom kontakter med politiker, tjänstemän eller genom bredare opinionsbildning.

Under de senaste decennierna har lobbyingindustrin professionaliserats. Politiker och politiskt sakkunniga tjänstemän växlar i princip mellan partikanslier och PR-företag beroende på om deras parti har makten.

Det finns en bild av att den typiske lobbyisten företräder ett amerikanskt tobaksföretag. Men egentligen kan alla kan vara lobbyister och de finns överallt – bloggare, föräldragrupper och djurrättsaktivister är exempel vid sidan av läkemedelsföretag, bilindustrin eller miljöorganisationerna.

Det är i grunden positivt att det finns grupper som skickligt kan hantera demokratins hantverk och förstår hur man formulerar ett budskap, paketerar det och agerar i processen för att påverka ett beslut eller en lagstiftning. Det är också en del av politikens uppgift att lyssna in och förstå ståndpunkter, argument och frågeställningar hos olika branscher och intressen i samhället.

Problemet ligger inte i att olika intressen vill påverka eller är duktiga på att göra det. Tvärtom är det positivt med ett utökat demokratiskt engagemang – men det finns fyra kritiska aspekter jag vill lyfta fram med påverkansarbete som det generellt ser ut idag.

För det första är det främst resursstarka intressen som företag och större organisationer som lobbar – ofta i samarbete med före detta politiska tjänstemän anställda av PR-företag.

För det andra sker dessa påverkande processer inte sällan i det fördolda vilket är ett problem i en demokrati som ska vara öppen och transparent.

För det tredje innebär detta att en liten minoritet av samhället kan få en stor påverkan på politiska beslut som påverkar den stora majoriteten av samhället.

Den fjärde aspekten handlar om att bristen på transparens kan väcka frågor om i vem eller vilkas intresse en politiker eller beslutsfattare egentligen agerar. Detta är särskilt allvarligt sett till att Sverige under de senaste åren tappat placeringar i organisationen Transparency Internationals korruptionsindex.

Vad händer exempelvis när den politiska tjänstemannen några veckor efter ett val börjar att som lobbyist företräda ett välfärdsföretag inom den sjukvård han eller hon precis arbetat med att bereda beslut inom?

Oavsett om möten mellan politiker och lobbyister sker på lokal, regional eller nationell nivå bör politiken redovisa vilka intressen han eller hon har kontakt med bakom stängda dörrar.

Därför föreslår jag att Sverige bör införa ett obligatoriskt lobbyregister för lobbyister och lobbyorganisationer – med hänsynstagande till medborgarnas rätt att veta vem och vilka intressen som försöker påverka politiska beslut samt deras politiska agenda. Ett sådant system finns redan i USA genom Lobbying Disclosure Act (1995) och Honest Leadership and Open government Act (2007).