Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-03 00:09

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/sverige-bor-markera-mot-grekiska-overtramp/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Sverige bör markera mot grekiska övertramp”

En flykting och en grekisk polisman i hamnen i Mytilene på ön Lesbos i tisdags.
En flykting och en grekisk polisman i hamnen i Mytilene på ön Lesbos i tisdags. Foto: Panagiotis Balaskas/AP

INSÄNDARE. Sverige har varit en humanitär stormakt och har alla förutsättningar att fortsätta vara det. Regeringen borde skyndsamt kalla till samtal med övriga EU-länder och markera mot de övertramp som gjorts i Grekland, skriver ordföranden Yasmine Bladelius och ytterligare elva ledamöter i Unga Örnars förbundsstyrelse.

Det som händer vid den turkisk-grekiska gränsen riskerar att eskalera våldet mot alla som vill använda sin mänskliga rättighet söka asyl. Grekland och EU behöver skyndsamt ta fram en plan för hur alla människor ska kunna söka asyl på ett rättssäkert sätt.

Kriget i Syrien går in på sitt tionde år. Den senaste offensiven i Idlib har tvingat 950.000 människor att fly sina hem.

Turkiet har öppnat gränsen till Grekland och låtit flyktingar ta sig över. Konflikten i Syrien har avhumaniserats och de civilas perspektiv tas inte i beaktande. Nu spelas ett politiskt spel med människors liv. Då behöver det finnas humanitära stormakter som säger ifrån. 

Greklands agerande och svenska politikers uttalanden urholkar de principer som världens och EU:s länder kommit överens om. Det gör att trovärdigheten för rättssäkerheten inom unionen avtar och kortsiktiga politiska vinningar i stället tillåts avgöra människors öden.

Varken konventionen från 1951 om flyktingars status eller EU:s flyktinglagar ger någon rättslig grund för upphävandet av mottagandet av asylansökningar. Vidare har artikel 78.3 i fördraget om EU:s funktionssätt begärts av den grekiska regeringen.

Men denna ger bara möjlighet till provisoriska åtgärder av rådet på förslag av kommissionen och i samråd med Europaparlamentet. Denna kan aktiveras om medlemsstater konfronteras av en nödsituation, vilket Grekland menar att de är i. Men artikeln kan inte stänga av den internationellt erkända rätten att söka asyl. 

Den svenska regeringen borde skyndsamt kalla till samtal med övriga EU-länder och markera mot de övertramp som gjorts i Grekland. Sverige har varit en humanitär stormakt och har alla förutsättningar att fortsätta vara det. Vi behöver påminna EU om att det är människor som flytt sina hem och antagligen förlorat mer värdefulla saker än sina hem under sin livstid. 

För Unga Örnars del är barnens perspektiv centralt. Vi är oroade över alla de barn som flyr och hur de mottas. Vi är fast bestämda att alla barn förtjänar en trygg barndom, oavsett var en råkar vara född. Den svenska regeringen har gjort barnkonventionen till svensk lag, nu behöver den praktiseras. 

I punkt sex i FN:s barnkonvention står det att: ”Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.” Det behöver Sveriges politiker ha med sig i frågan om människor som behöver en fristad.  

Debattklimatet om flyktingar har hårdnat. Politiska framgångar prioriteras framför människors liv, men vi kan inte kapitulera Sveriges titel som en humanitär stormakt. När andra länders politiker använder människoliv som pjäser på en spelbricka behöver Sverige ha en fungerande migrationspolitik som grundar sig i människoperspektivet. 

Den parlamentariska kommitté som ska ta fram en ny migrationslagstiftning behöver: 

• Säkra rätten att söka asyl.

• Tillämpa barnkonventionen i lagstiftningen.

• Säkerställa rätten till familjeåterförening.

• Återinföra bestämmelsen om att uppehållstillstånd beviljas om det föreligger ömmande omständigheter. 

För 75 år sedan välkomnade Sverige överlevare från Förintelsen, på 70-talet välkomnades politiska flyktingar från Chile och människor på flykt från Balkankriget fick en fristad. Alla dessa fick en möjlighet att bygga sig en framtid i Sverige, framför allt barnen.

Än i dag ses Sverige som en humanitär förebild, det ska vi fortsätta vara. Sverige behöver en human, rättssäker och hållbar migrationslagstiftning.

Nu behöver vi samla kraft för att hjälpa alla dem som behöver en fristad och markera mot de som nekar människor att söka asyl. Det är vad en humanitär och rättssäker stormakt gör.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt