Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-25 11:37

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/sverige-maste-ta-coronaviruset-pa-allvar/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Sverige måste ta coronaviruset på allvar”

Människor i skyddsmasker i Peking, Kina.
Människor i skyddsmasker i Peking, Kina. Foto: Noel Celis/AFP

INSÄNDARE. Många länder har tagit hotet från nya coronaviruset på stort allvar och gjort väldigt mycket för att minska spridningsvägar. Svenska myndigheter behandlar det mer likt en vanlig säsongsinfluensa, skriver förskolläraren Katarina Gerdes.

Det nya coronaviruset sprids över världen, och Sveriges regering har ännu en gång med all tydlighet visat att de inte bryr sig om sina medborgares hälsa, till skillnad från många andra länders ledare som väljer att ta det säkra före det osäkra och isolerar potentiella smittbärare. 

Svensk sjukvård är i kris – vi har inte tillräckligt med vårdplatser, människor med livshotande sjukdomar tvingas vänta på behandling och det kan ta upp till en månad att få tid hos sin husläkare. 

Och på detta riskerar vi nu att få flera fall av detta nya virus att hantera. Ett virus som det tycks ta rätt lång tid att bli frisk från om man väl insjuknar, och som dessutom verkar skörda dödsoffer även utanför riskgrupperna. 

Många länder har tagit hotet från detta virus på stort allvar och gjort väldigt mycket för att minska spridningsvägar. Svenska myndigheter behandlar det mer likt en vanlig säsongsinfluensa. De har klassat det nya coronaviruset som samhällsfarligt men gör ingenting för att minimera de risker som följer med potentiella smittbärare. De utgår ifrån att det krävs symptom för att sjukdomen ska smitta, men tänk om så inte är fallet. 

Tänk om detta virus likt många andra virus och bakterier kan smitta bara genom att man bär på det. Tänk om det kan sprida sig på samma sätt som streptokocker kan göra i en barngrupp. Där kan ett symptomfritt barn gång på gång smitta andra med sina bakterier utan att själv vara sjuk eller medveten om det. Att lägga över ansvaret för att minska smittorisk på de olyckliga som eventuellt kan bära på smittan är inte rätt mot dem. Det är oansvarigt och omdömeslöst. Hur kan vår regering förespråka ett sådant förfaringssätt?

Som förskollärare och dessutom mamma till tre barn, varav två tillhör riskgrupperna, skrämmer den nonchalans som våra regeringsföreträdare uppvisar. Smittorisker måste behandlas på ett objektivt sätt och ska inte styras av subjektiva bedömningar på individnivå som framför allt kommer styras av den enskilda personens intresse och förmåga till att ta in kunskap och fakta. 

Tänk på hur det kommer att påverka riskgrupperna. Grupperna har många vårdkontakter och vistas ofta i olika vårdmiljöer. Många gånger sitter dessa patienter och väntar på att få vård på en helt vanlig akutmottagning, dit alla kan söka sig. 

Mot detta virus finns det inget vaccin ännu. När och om det kommer så är jag inte så säker på att svenska folket kommer att vara lika solidariska med att vaccinera sig som de var i samband med svininfluensan, med tanke på de komplikationer som vissa drabbades av och hur illa det sedan sköttes. Många som tillhör en riskgrupp kan inte vaccinera sig till följd av grundsjukdomen. 

Här hemma har jag en tolvårig son som dagligen oroar sig för det nya coronaviruset då han tillhör riskgrupperna på grund av en organtransplantation. Jag har en dotter som oroar sig för sina syskon och far- och morföräldrar som oroar sig för sina barnbarn. 

Vår situation kan omöjligt vara unik, jag tänker på alla andra transplanterade, cancersjuka, lungsjuka, hjärtsjuka, njursjuka, leversjuka och äldre som även de tillhör riskgrupperna. Om de drabbas av viruset kommer de antingen kräva omfattande vård –och därmed vårdplatser som vi redan i dag har alldeles för få av – eller dö.