Sveriges Radio har sänt ”Sommar i P1” i över 60 år. Programmet är lika mycket en uppskattad del radiohistoria som en efterlängtad höjdpunkt på radioåret. ”Sommar i P1” kan sägas vara för SR vad ”Allsång på Skansen” är för Sveriges Television.

Det är allmänbildning och allmängods. Redan innan programmen börjar sändas laddas det med pressträffar, löpsedlar och artiklar. Förväntningarna höjs och lagom till att programmet börjar sändas är det redan en oumbärlig del av samtalsämnet vid många fikabord. 

Precis som alla andra kan vi som är döva eller hörselskadade följa hyllningarna, snacket och media runt omkring. Men många döva och hörselskadade kan aldrig ta del av själva programmet. Sveriges Radio vägrar nämligen att erbjuda hörselskadade tillgång till programmet via text eller teckenspråkiga tolkningar. 

Inte ens när Jonas Gardell i sitt sommarprat lyfte diskriminering mot döva, kunde döva eller hörselskadade ta del av programmet. Ironin i detta kanske skulle roa mer om inte en ganska stor del hörselskadade och döva tyckte det är djupt kränkande att inte få ta del av detta hyllade program. 

Charlotta Sjölander, själv hörselskadad, fick nog och startade en Facebook-grupp där hon och många andra började tillgängliggöra sommarprogram för hörselskadade genom transkriberingar och teckenspråkade versioner av programmen. Initiativet växte snabbt på kort tid. Helt plötsligt kunde den som längtat efter att få ta del av enskilda program få det. 

Föreningen Unga Hörselskadade krävde därför i en debattartikel i Aftonbladet att SR fortsättningsvis skulle stå för detta. SR, genom programcheferna Bibi Rödöö och Ulf Myrestam, hävdade i en replik att de inte kan göra programmet tillgängligt och hänvisade till upphovsrättsbestämmelser såväl som tekniska svårigheter. Ett svar som inte bara är felaktigt, utan förolämpande dumt.

En jurist skulle kunna berätta för dem om hur man löser detta så att både upphovsrätt respekteras och tillgänglighet blir möjligt. Man avtalar om saken. Avtalet behöver i vissa fall inte ens vara skriftligt.

Tror Bibi Rödöö och Ulf Myrestam på fullaste allvar att SVT av misstag begår brott när de textar program eller när de visar teckenspråkade tolkningar av Melodifestivalens låtar? Lever SR:s ledning i tron att syntolkade program i SVT är ett resultat av civil olydnad? Självklart inte. 

Teknik som möjliggör direkt transformation från tal till text finns liksom skrivtolkar som i realtid överför tal till text. Åtminstone två lag i allsvenskan teckentolkar samtliga matcher i realtid - men SR hävdar alltjämt att det vore omöjligt att teckentolka ett program på motsvarande tid, trots att en teckenspråkig version av sommarprogrammen skulle kunna spelas in i efterhand och endast vara en bråkdel så krävande.

SR skulle kunna hävda att det är upphovsrättsinnehavarna, alltså sommarvärdarna, som insisterar på att deras verk inte ska tillhandahållas döva och hörselskadade. De sommarvärdar som Charlotta Sjölander varit i kontakt med har emellertid varit odelat stödjande och positiva till spridning i tillgänglighetssyften. Däremot har de ifrågasatt varför detta inte redan görs av SR. Det är alltså inte upphovsrättsinnehavarna som är problemet – det är SR. 

Det krävs inga nya direktiv från regeringen, ny teknik eller ett tydligare sändningsavtal. Det krävs inte heller en ny upphovsrättslag eller mer förstående sommarvärdar. Det som krävs är ett SR som faktiskt vill att hörselskadade och döva ska kunna få tillgång till Sommar i P1.

Det handlar faktiskt bara om att vilja förändra och förbättra. Att vilja vara en angelägenhet för alla. För mig är det obegripligt att SR saknar den viljan.