Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-18 09:33 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/systembolagets-godtycke-styr-vilka-etiketter-som-godkanns/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

”Systembolagets godtycke styr vilka etiketter som godkänns”

Foto: Hasse Holmberg / TT

Systembolaget agerar godtyckligt när det gäller vilka varor som når deras kunder. En seriefigur på en etikett kan förhindra svenskar från att kunna köpa en flaska öl, vin eller sprit. Agerandet är oacceptabelt, skriver läsaren Daniel Åkesson.

I alkohollagen fastslås att särskild måttfullhet ska iakttas vid marknadsföring av alkoholdrycker. Konsumentverket förtydligar detta med att marknadsföringen inte bör förknippas med situationer där det inte bör förekomma alkoholkonsumtion som trafik, sport, våld, vapen, droger, graviditet, skola och arbete.

Detta helt i sin ordning, om det vore så att Systembolaget följde lagstiftningen och de allmänna råden.

Nyligen försökte jag privatimportera ett vin från en liten österrikisk producent. Då tog det stopp hos det statliga monopolet. Anledningen som angavs var: ”Etiketten är en avbild av Red Sonja – en mycket våldsam karaktär från 70-talets serievärld. Det gör att den inte är måttfull och inte lämpliga på en alkoholhaltig dryck. Vår märkningssupport har bedömt att vi måste neka privatimporter på denna produkt utifrån etikettens utformning”.

I mitt fall kan man säkert resonera om att bedömningen var korrekt utifrån gällande lagstiftning, även om mina tankar kring etiketten går mot popkonst snarare än våld och vapen. Men det finns flera fall andra där man kan ställa sig frågande till Systembolagets bedömningar. 

Jag tror inte att det undgick någon när Systembolaget nekade försäljning av Iron Maidens öl ”Trooper” 2013 för att den kunde förknippas med krig. Samma år nekade de en annan öl när Danska Amager bryghus försökte lansera sin öl ”Lust” på systembolaget, men även här blev det ett blankt nej. Etiketten pryddes nämligen av en nakenbadande kvinna. Systembolaget anser att när etiketten kan kopplas till sex rör det sig inte om måttfullhet. 

Även dessa två bedömningar är säkert korrekta och helt i enlighet med gällande lagstiftning. Man kan självklart ställa sig frågande varför den svenska lagstiftningen kring marknadsföring av alkoholhaltiga drycker skiljer sig så markant från övriga länders. Är vi ett särskilt känsligt folk kanske, som behöver skyddas från allehanda farliga ting?

Om vi bortser från det moraliserande och strikta förhållningssätt kring marknadsföring av alkoholhaltiga drycker som vi har i Sverige kan man konstatera att det ofta är väldigt godtyckligt vad som tillåts av Systembolaget eller inte.

Systembolagets tolkningar av lagstiftningen är nämligen inte sällan långt mer tveksamma än ovan nämnda exempel och deras bedömningar tycks vila på en godtycklighet snarare än vad lagstiftningen faktiskt anger. Denna godtycklighet i bedömningarna kan knappast anses vara förenlig med lagstiftarens intentioner.

Ett fall för något år sedan där en vinetikett föreställde en pilot som flyger ett plan från 1930-talet nekades försäljning. Där resonerade Systembolaget att det skulle locka ensamflygare att börja dricka medan de flyger och därför förbjöds vinet.

Vinet ”Fox Creek - Red Baron Shiraz” som finns i Systembolagets ordinarie sortiment har en påfallande lik etikett med en ensamflygare, men här resonerar Systembolaget uppenbarligen annorlunda.

Till saken hör dock att namnet i kombination med etiketten är en uppenbar referens till Manfred von Richtofen, mera känd som just “Röde baronen”, Tysklands främste krigspilot under första världskriget. För Systembolaget hade det varit enkelt att neka försäljning av vinet med stöd i flertalet av kriterierna som ställs upp av Konsumentverket, men i stället tillåter man försäljning av vinet. Den enda rimliga slutsatsen som kan dras är att Systembolaget saknar konsekvent agerande i sina bedömningar av vilka produkter som ska tillåtas och inte. 

När Kullabryggd försöker sätta en surfare på etiketten på sin öl Arild Lager säger Systembolaget nej av skälet att sport och alkohol inte bör kombineras i marknadsföringen. Men i Systembolagets beställningssortiment har boxvinet ”Zindy Calif Zinfandel” från Kalifornien kunnat beställas där boxen pryds av en surfande kvinna. Även andra exempel på sportsammanhang kan räknas upp, både där Systembolaget nekat försäljning och fall där produkterna slunkit igenom och hamnat på butikshyllorna runt om i landet. 

Vintillverkaren Bollinger släppte en champagne i form av en begränsad James Bond-utgåva för några år sedan. Den förbjöds av Systembolaget. Anledningen var att 7:an i 007 på etiketten var stiliserad som en pistol, skälet som angavs var att vapen och alkohol inte får kombineras i marknadsföringen av alkoholhaltiga drycker. Samtidigt står romen Captain Morgan på samtliga Systembolag i hela landet stoltserande med ett svärd i handen. Vapen går att återfinna på mängder av produkter som tagit sig igenom Systembolagets granskningar, och står nu på butikshyllor runt om i landet. 

Systembolaget granskar många etiketter årligen och bedömer, utifrån alkohollagens krav på måttfullhet och konsumentverkets allmänna råd, om etiketten är förenlig med alkohollagen eller inte. Och det är självklart så att vissa produkter säkerligen slinker igenom deras filter av misstag. Men det kan omöjligt ha undgått någon att Captain Morgan har ett svärd i handen. 

Det finns flera fall där produkter släppts igenom Systembolagets granskning för att sedan dras tillbaka för att nya bedömningar gjorts där produkten, enligt Systembolaget, anses strida mot alkohollagen. Varför görs inte detta för exempelvis Captain Morgan? Den enda rimliga slutsatsen man kan dra är att vapen inte är tillåtna vid marknadsföringen av alkoholhaltiga drycker, utom ibland, när Systembolaget tycker så.

Kan vi verkligen acceptera att ett statligt bolag agerar på ett sätt som inte skapar möjligheter eller förutsättningar att på förhand veta om en produkt kommer kunna lanseras via det statliga monopolet eller ej?

Systembolaget försvarar sig genom att säga att en helhetsbedömning av produkten görs, men rimligtvis borde det på förhand vara möjligt för en producent att utforma en etikett som klarar Systembolagets granskning, inte som i dag där Systembolagets godtyckliga bedömningar från fall till fall görs olika, gissningsvis singlar de slant när de är osäkra på om de ska tillåta en produkt eller inte.

DN Åsikt 26 oktober 2018 kl 11

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.