Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-17 19:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/ta-bort-tvanget-for-arbetssokande-att-manadsrapportera/

DN Åsikt

DN Åsikt. Ta bort tvånget för arbetslösa att månadsrapportera

Arbetsförmedlingen, vars nya logotype presenterades den 13 juni, kräver att alla arbetssökande rapporterar varje månad – annars dras den statliga ersättningen in. Foto: Marko Säävälä/TT

Ta bort aktivitetsrapporteringen för arbetssökande. Den som missar att skicka in sin månadsrapport straffas dubbelt.

Regeln som infördes under den senaste borgerliga mandatperioden innebär då att alla arbetssökande ska rapportera alla sina aktiviteter rörande sin arbetslöshet vid ett visst datum varje månad.

Det är väldigt olika hur handläggare på Arbetsförmedlingen hanterar detta. Det som dock är gemensamt är hur de hanterar konsekvenserna då den arbetslöse missar att skicka in den i tid och, då även om man är i en arbetsmarknadsåtgärd. Konsekvenserna börjar med en varning, sedan börjar man mista ersättning, detta oavsett hur lång tid det går emellan.

Jag blev utbränd i slutet av 2011. Jag hade då inte haft riktig semester på flera år och dessutom tidvis haft två arbeten samtidigt. Under min sjukskrivning blev jag fick jag diagnosen "bipolär sjukdom".

Mitt liv var något av en berg- och dalbana under åren som följde. Till slut fick jag rätt medicin som funkar okej, och som håller min sjukdom i hyfsad balans. Dipparna kommer ändå ibland, och det får jag leva med.

Jag är nu ute och arbetstränar och min arbetsförmåga blir dessutom utredd. Saken är den att jag inte fungerar lika väl som jag gjorde tidigare. Jag är bland annat stresskänslig, tål inga höga ljud och är tankspridd ibland. Jag har missat att få in min aktivitetsrapport, inte en gång, utan flera gånger. Jag har även missat att skicka in ansökan om aktivitetsstöd i tid, och därför inte fått min ersättning i tid.

I våras missade återigen jag att skicka in aktivitetsrapporten och gick miste 45 ersättningsdagar. Jag överklagade och hänvisade till min sjukdom, men fick avslag.

Sommaren har gått och jag har fått minimalt med pengar (tur att jag är gift). Nu har de 45 dagarna passerat och jag såg fram emot att kunna bidra till vårt hushåll igen, men som ytterligare ”bestraffning” har min ersättning sänkts till 223 kronort per dag, vilket motsvarar cirka 3.600 kronor efter skatt.

Jag, en skötsam kvinna på 51 år, aldrig gjort något olagligt, har alltid skött min ekonomi och dessutom betalat av 150.000 kronor i studieskulder. Mitt tillkortakommande är min sjukdom. Ska jag straffas för det?

Jag vänder mig i första hand till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), som kanske kan ta en titt på denna regel.