En kremering när kvarlevorna av en människokropp förvandlas till aska skadar klimatet med stora utsläpp av koldioxid. Det är dags att tillåta en klimatvänlig metod som redan finns i USA: tryckkokning av mänskliga kvarlevor.
En kremering orsakar mer än 150 kilo växthusgaser till naturens förfall och klimatets upphettning. I ett antal av USA:s stater finns ett miljövänligare alternativ, som så vitt jag vet ännu inte är godkänt i Europa.
Vattenkremering, på engelska ”resomation”, går ut på att kroppen läggs i en miljövänlig kista som stängs in i en vätskefylld kammare där vätskan – en blandning av vatten, lut, socker och salt – hettas upp till cirka 160 grader. Kammaren är under tryck och vätskan kokar aldrig. Resterna av kroppen löses upp och eventuella benrester mals ned.
Processen tar 3-4 timmar. Askan läggs därefter i en urna som lämnas till anhöriga eller begravningsbyrån.
Jag läser på den nederländska nyhetssajten dutchnews.nl att Yarden, en sammanslutning av begravningsbyråer, beställt en utredning från TNO Scientific Institute. Rapporten visar att det inte finns några som helst miljöaspekter som förhindrar att metoden godkänns, tvärtom.
Varför inte vattenkremering redan är ett välanvänt sätt är en smula svårt att begripa eftersom metoden patenterades i USA så tidigt som 1888.
Om klimatet ska räddas från en katastrof för kommande generationer borde vi inte bara bry oss medan vi är i livet. Vi borde också ges möjlighet att vara så miljövänliga som möjligt även när vi lämnat detta livet.
