Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 00:47

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/torsken-kan-snart-vara-ett-minne-blott/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Torsken kan snart vara ett minne blott”

Foto: Tommy Svensson

INSÄNDARE. Industrifisket skadar ekosystemet och hämmar tillväxten och föryngringen av fisken. I stället borde man gynna det mindre kustnära fisket som bidrar till exempelvis närproducerad mat, skriver Joakim Öhman.

Torsk, strömming, sil och kanske även laxen kan snart vara ett minne blott i våra älvar och kustlandskap. En orsak till detta är den miljöförstöring som vi människor orsakar samt även skarv och säl, som påverkar fisket. Men den största orsaken är fiskeförvaltningen av våra kuster.

För någon vecka sedan tog programmet ”Kaliber” i Sveriges radio upp hur det fuskats med kvoter och rapportering vid lossningar i Danmark, något som för många av oss med insyn i verksamheten inte är så förvånande. Däremot är det stora antalet fuskare något som chockerar.

Kan det vara rimligt att bedriva industrifiske efter djurfoder i sådana mängder i Östersjön? Givetvis inte! Ett sådant fiske skadar ekosystemet och hämmar tillväxten och föryngringen av fisken. Det som inte framkommer i undersökningen som ”Kaliber” gör är hur mycket bifångst av torsk som rapporterats. Här är ett stort mörkertal som i stor omfattning drabbar torskbeståndet.

Den svenska fiskepolitikens förfall började redan i slutet av 70-talet och fortsatte en bit in på 80-talet, då staten genom dåvarande Fiskeriverket gav bidrag för att skrota ut små kustnära fiskebåtar till förmån för större trålare.

Antalet större båtar ökade och genom åren så har tonnaget växt och det småskaliga kustnära yrkesfisket för i dag en tynade tillvaro. 

Genom åren har kvotsystemet gjorts om där det i dag finns en liten kustkvot som det småskaliga fisket får dela på. Samtidigt har den stora flottan kunnat förkovra sig med köp och säljbara kvoter som då enbart gynnar de stora redarna med kapital och gör att man kan fiska stora mängder torsk och sill i Östersjön.

En gynnsam fiskeförvaltning skulle vara att förbjuda större tonnage och industrifiske i Östersjön, här räcker inte ett tillfälligt fiskestopp.

I stället borde man gynna det mindre kustnära fisket som bidrar till exempelvis närproducerad mat. Försäljning och turism ger inkomster till landsbygden och kustkommunerna och bidrar till ett hållbart fiske.

Ett stort misstag som alliansregeringen genomförde 2011 var bildandet av Havs- och vattenmyndigheten, en myndighet som skulle ha hand om alla vattenfrågor.

Tyvärr saknas kompetensen inom yrkesfiske och förvaltning av Östersjöns resurser. Det märks när man gynnar det storskaliga fisket och sätter käppar i hjulet för det mindre kustnära fisket som på ett effektivt sätt selekterar fisket. Den ständiga byråkratin och ökade kostnader gör att många yrkesfiskare längs kusterna inte orkar fortsätta.

Här fordras ett politiskt engagemang och tuffa beslut för att stoppa det storskaliga fisket i Östersjön, tyvärr tror jag inte våra politiker vågar ta det beslutet, då industrifisket är en stor och mäktig organisation.

Ska vi i framtiden ha ett kustnära yrkesfiske i Östersjön så behövs kloka politiska beslut och ett samarbete mellan organisationer som i dag motarbetar varandra.