Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-17 19:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/trafikverket-maste-utreda-utbyggnad-av-magnettag/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Trafikverket måste utreda utbyggnad av magnettåg”

Den nya snabbjärnvägen i Kina mellan Shanghai och Kunming på 2.252 kilometer kortar restiden från 34 till elva timmar. Foto: Xinhua/Polaris

Trafikverket måste utreda vad en utbyggnad av magnettåg skulle kosta. Nu måste myndighetens generaldirektör Lena Erixon ge allmänheten besked varför den försvarar en otidsenlig utbyggnad av vanliga snabbtåg, skriver civilingenjören Carl-Åke Utterström.

Rätta artikel

Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon måste inse att de planerade höghastighetsbanorna inte kommer att ge den effekt som är tänkt. I stället behövs en kraftfull satsning på magnettåg.

Sverige planerar bygga höghastighetsbanor. Medvetet eller omedvetet lurar man politiker och allmänhet att detta kommer att ge en mycket bra effekt.

Verkligheten är dock att denna enorma satsning enbart kommer att få marginell effekt. För att få tåg att gå i tid krävs enligt japanska beräkningar att höghastighetsbanor i hela sin sträckning går separat. Samtidigt har företagen Alstom och Siemens beslutat att deras höghastighetståg i ska gå fortare än 249 km/h eftersom underhållskostnaderna stiger alltför kraftigt.

Lena Erixon, varför satsa denna miljardrullning på ett döfött projekt som i slutändan måste kompletteras för att dyra pengar för att uppnå en optimal lösning? Vill vi inte ha ett tågsystem som är i tid och robust och klarar dagens och framtidens kraftigare väder?

En betydligt bättre lösning är i så fall magnettåg. Kina har definierat magnettåget som ett av sina strategiska spjutspetsområden där man vill bli världsledande.

Man utvecklar medelhastighets- och höghastighetsmagnettåg plus även ett HSR-tåg för hastigheter på 400 kilometer i timmen. Dock måste förmodligen hastigheten sänkas på grund av slitage på hjul och räl. Detta drabbar inte det helt beröringsfria magnettåget.

Beträffande mediumhastighetsmagnettåget ska det byggas mellan fem städer till 2020. Aktuellt är 150 städer cirka och 107 turistdestinationer. Omfattar följaktligen såväl medelstora som små städer och är därmed tillämpbart på Svenska förhållanden.

Lena Erixon, varför utreder man inte magnettåget för Svenska förhållanden? Varken Kina, Korea eller Japan bedömer låg- och medelhastighet- respektive höghastighetsmagnettåg som oprövad teknik. Varför Sverige?

Det kostar mer att underhålla en HSR-anläggning för hastigheter på 250 kilometer i timmen än att bygga och underhålla en magnettågsanläggning. Ska vi sedan ha en anläggning för 320 kilomeer i timmen i blandad trafik blir underhållet tiofalt kontra magnettåget.

Varför tar Trafikverket inte till sig detta? Ett exempel är Oslo–Stockholm som blir en bra mycket mer effektiv lösning än den skissade HSR-lösningen.

Vill vi inte ha ett infrastruktursystem som är robust och inte drabbas av inställda tåg för minsta blåst, snö, löv på räls? Magnettåget i Shanghai som varit i kontinuerlig drift sedan 31 december 2003 har en tillgänglighet på 99,98 procent och en total daglig försening på sekundnivå.

Det har haft full operation under tyfonen Matsa med vindar på 50 sekundmeter och under Shanghais värsta snöoväder på 50 år. All annan infrastruktur stod still.

De låghastighetsmagnettåg som körts igång i Peking (S1-banan) och Chansha har inte haft ett enda tillbud under tiden från trafikstart. Med andra ord flera års ostörd drift.