Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-19 13:03

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/tva-nya-lagar-gjorde-sverige-samre-2019/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Två nya lagar gjorde Sverige sämre 2019”

Skräp och fimpar kastade i park i Stockholm. Foto: Niklas Thegerström

INSÄNDARE. Två nya lagar gjorde Sverige sämre under 2019. Rökförbudet på uteserveringar och busshållplatser har lett till att fimpar sprids överallt och nya regler på gång- och cykelbanor skapar total förvirring, skriver Jens Fagerlund.

Om bara några dagar skriver vi 2020. Så här på upploppet av 2019 tänker jag på två nya lagar som infördes och som knappast gjorde Sverige till ett bättre land.

På annandagen berättade SR Ekot att sedan den nya tobakslagen trädde i kraft den 1 juli har fem kaféer hotats med vite för att de inte följt de nya reglerna. Fem! En miljöinspektör säger till reportern att han är förvånad över det svaga utfallet.

Tre kaféer i Göteborg har överklagat hotet om vite och ärendena ligger nu hos förvaltningsrätten.

Rökförbudet gäller som bekant vid entréer, på perronger, i busskurer och på serveringar. I samband med att förbudet började gälla försvann alla askkoppar i offentlig miljö.

Följden har blivit att det nu ligger drivor av fimpar i rännstenar och i närheten av entréer och busshållplatser. På vilket sätt detta varit lagstiftarens önskemål är svårt att säga, men jag tänker att borttagna askkoppar knappast är det som får en rökare att fimpa för gott.

Att de fem viteshotade kaféerna dessutom alla är vattenpipskaféer får mig att tänka att lagens långa arm kanske borde ha avstått för att inte framstå som helt igenom rasistisk.

Att perronger och busskurer i betydligt större omfattning än tidigare nu är rökfria är bra. Den som inte vill bli utsatt för andras rök ska kunna slippa det. Men kanske hade det, just när det gäller krogar och kaféer varit bättre med ett fritt val för kunderna med en skylt som förklarar att etablissemanget är rökfritt eller hälsar alla, inklusive rökare, välkomna. Att förvaltningsrätten ska spendera pengar på att utreda om ett viteshot är rimligt är att låta det hela gå för långt.

Den 15 juli, bara två veckor efter det utvidgade rökförbudet, trädde en annan lag i kraft. Regeringen beslöt att ändra i Trafikförordningen och vi fick veta att vi hädanefter ska gå till vänster och cykla till höger på gångvägar.

Transportstyrelsen påstod att det hela skulle ”underlätta samarbetet mellan gående och cyklister då de får ögonkontakt.” Hur jag än vrider och vänder på detta påstående så förstår jag inte på vilket sätt jag som gående fick bättre ögonkontakt med en cyklist den 15 juli än vad jag hade tidigare, det vill säga knappt någon. Den förändrade trafikförordningen har inte lett till något annat än en utökad förvirring.

Under några veckor efter att den nya regeln trätt i kraft så försökte jag verkligen att hålla till vänster på gångbanorna, men till höger på andra ställen. Det visade sig att jag ständigt kolliderade med människor och ständigt såg jag andra trafikanter med liknande problem som jag.

Jag vet fortsatt varken höger eller vänster.