Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-08-22 16:05

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/undervisande-larare-viktigast-for-den-duktiga-flickan/

DN Åsikt

DN Åsikt. Undervisande lärare viktigast för den duktiga flickan

Undervisande lärare som har makten i sitt klassrum och kontrollen över lugnet gynnar den duktiga flickan och den stökiga pojken.

Jag har arbetat som lärare i snart 12 år och är själv en duktig flicka, en flicka som fick vara fröken redan i lågstadiet. Det var inte roligt på något sätt men jag var aldrig den tysta duktiga flickan. Jag sa ifrån och krävde svar både från lärare och de stökiga pojkarna.

Jag är helt övertygad om att bäst för alla är om läraren undervisar, håller all ordning och är den som alltid bestämmer i klassrummet. När jag läste till lärare så fanns "flummet" kvar, elever skulle själva söka svar, de skulle i grupper inspirera varandra och de skulle vara små miniforskare. Jag fnös åt detta och i mitt inre bestämde jag mig för att vara en katederundervisare. Detta har visat sig vara ett bra beslut. För jag är en duktig lärare. Mina elever lär sig. De vill lyckas om inte för sin egen så för min skull. De vill ha min bekräftelse och ibland får jag till och med skäll för att de inte kan låta bli att lära sig. Jag tjatar in kunskap genom undervisning, upprepning och berättande.

Nu till frågan, hur har flickor det i skolan idag? Jag kan visserligen bara svara för mig och min skola, för mina ämnen och mina ämneskollegor. I mitt klassrum har flickor det bra, de duktiga flickorna tar aldrig ansvar för de stökiga pojkarna för det är mitt ansvar. De stökiga eleverna hålls kort och är väl medvetna om att jag bestämmer, jag bestämmer alltid. Och det skapar lugn, lugn för pojkarna som också behöver få förstå och lära sig, lugn för flickorna som kan ta plats ämnesmässigt och i ro briljera när de vill.

Men trots mitt medvetna arbete kring ro i klassrummet så tar en del pojkar mer plats. Framförallt mer av min tid. Ibland är det tyvärr så att jag måste ge dem mer tid för att flickorna i lugn och ro ska få arbeta, då ger jag avkall på det ena för att kunna ge det andra. Jag räddar studieron helt enkelt.

Jag vet bara vad jag gör inne i mitt klassrum och det grämer mig då jag vet att många lärare fortfarande inte undervisar på ett mer auktoritärt sätt. Det finns fortfarande lärare som inte har makten i sitt klassrum. Det är just den där makten som kan bana väg för de duktiga flickorna, för om läraren har makten kan ALLA elever lära sig. Det är i berättandet elever lär sig, min egen inspiration inspirerar dem att plugga och förstå, ställa frågor och resonera. Mina förväntningar på dem höjer deras prestation. Om jag inte har koll på studieron kan jag aldrig förmedla det en lärare ska förmedla. Jag kan inte lära ut i ett stökigt klassrum där de lugna eleverna förväntas vara lärare.

Avslutningsvis vill jag bara säga att när jag började som lärare så blev jag rätt knäckt på att det var de stökiga lärarna som till en början vann i klassrummet. De som gav fler och längre raster och inte la så mycket tid på undervisningen var de mest populära. Men jag såg också rätt snabbt att den där populariteten försvagades, eleverna ser igenom det på en termin. De kräver andra saker. De förstår att långa raster är en brist hos läraren som till slut kommer påverka dem. Jag hoppas bara att det också syns i den stökiga lärarens lönekuvert. "Den duktiga flickan", vare sig hon är man eller kvinna segrar alltid innan sommarlovet i nian.