Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-06-19 15:14

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/utbudet-av-bostader-behover-oka-inte-tvartom/

DN Åsikt

DN Åsikt. Utbudet av bostäder behöver öka – inte tvärtom

Foto: Claus Gertsen/TT

Ur samhällssynpunkt är det fel att bekämpa skenande bostadspriser och ökande skuldsättning genom att begränsa hushållens efterfrågan på bostäder. Det är utbudet som behöver öka.

Många debattörer menar att skenande bostadspriser är orsaken till hushållens ökande skulder. Trots att bostadspriserna sätts på en marknad och alltså styrs av balans mellan utbud och efterfrågan är de vanligaste förslagen från Riksbank, Finansinspektion, ekonomer och medier inriktade på att dämpa efterfrågan. I debatten om skuldsättning ägnas förvånansvärt lite uppmärksamhet åt bostadsmarknadens utbudssida.

Inför amorteringskrav! Inför fastighetsskatt! Trappa ner ränteavdragen! Håll räntan hög! Höj kraven på egen insats! Sådana förslag syftar till att göra utgiften för den nyinköpta bostaden större. Färre hushåll förväntas då göra bedömningen att de har råd med den bostad de önskar. Förslagsställarna når sitt syfte: Lägre efterfrågan dämpar prisutvecklingen. Färre människor har råd att köpa och färre blir därför skuldsatta. Problemet med skenande skulder är löst! Men är lösningen verkligen vettig? Tänk om hushållen faktiskt behöver bostäder!

Ur kameral synpunkt är det kanske en god ide att begränsa hushållens skuldsättning genom att fördyra och försvåra för människor att skaffa bostad. Men ur ett bredare samhällsperspektiv bör man i stället söka efter lösningar på utbudssidan. Om utbudet ökar nås samma dämpande effekt på prisutvecklingen samtidigt som negativa effekter av dämpad efterfrågan, som till exempel svårigheter med familjebildning och svårighet att kunna ta ett erbjudet arbete på annan ort, kan undvikas. Debatten borde därför ha fokus på att öka utbudet av bostäder!

Vad behöver göras? Det kan handla om att snabbare få fram byggbar mark och att minska på regelkrångel. Större frihet åt entreprenörer och byggherrar att utforma sina egna projekt kanske kan vara en väg? På andrahandsmarknaden är utbudet av bostäder idag väldigt lågt. Flyttskatten gör att den som säljer sin bostad ofta förlorar en mycket stor del av det värde man trott sig ha. Är det rimligt att flyttskatten är så hög att säljaren inte har råd att skaffa en ersättningsbostad? Inte alls ovanligt särskilt för äldre personer som haft sin bostad under många år.

Jag hoppas att våra politiker kan motstå kraven, från medier och Riksbank med flera, att försvåra för de bostadslösa och att man i stället försöker underlätta för medborgarna.

Avslutningsvis en fråga som jag gärna skulle vilja ha svaret på.

Förr i tiden bodde en stor del av svenska folket i hyresrätter en större andel än vad som är fallet idag. Väldigt många hyresrätter har ombildats till bostadsrätter. Nybyggnationen utgörs till stor del av bostadsrätter eller egna villor. Hushållen bär därför idag själva en större del av de skulder som förr i tiden bars av allmännyttiga eller privata bostadsföretag. Hur stor del av hushållens ökade skulder beror på denna genomgripande samhällsförändring?