Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

Vad är det vi gör mot människans bästa vän?

Foto: Charles Krupa/AP
Foto: Charles Krupa/AP

Den moderna hundaveln gör mig sorgsen. Utseendet är viktigare än funktion och hälsa vilket skapar sjuka hundar. Hundarna får betala priset för människans okunnighet.

Ordspråket ”Hunden är människans bästa vän” är gammalt och det ligger mycket i det. Men är människan hundens bästa vän? Tveksamt.

Den moderna hundaveln under de senaste hundra åren gör mig sorgsen och betänksam. Utseende styr aveln mer än funktion och hälsa. Okunniga hundköpare vet inte vad de får när de väljer valp.

Den ökade behandlingen av sjuka hundar har gynnat framväxten av nya veterinärkliniker. Det går att tjäna pengar på sjuka djur, precis som på allting annat. Stora, oerhört kostsamma operationer görs nu på hundar – sådant som var en medicinsk, men också moralisk omöjlighet för ett par decennier sedan. Veterinärerna korrigerar de fel som hunden lider av och hundägaren, försäkringsbolagen och i förlängningen de övriga försäkringstagarna får betala dyrt för detta. Premierna stiger, behandlingarna blir fler och fler. Är det rimligt? Är det rätt mot hundarna?

Vem som helst med hundintresse och gott minne ser hur hundraserna förändras – och det går snabbt. Det räcker att öppna en hundbok från 1970-talet för att se den stora skillnaden hos en lång rad hundraser i dag. Stora, tunga raser har blivit ännu tyngre. Mer hud, mer päls, kortare och kortare ben, plattare och plattare nos, smalare och smalare skalle, färgkombinationer som i dubbel genuppsättning ger allvarliga sjukdomar. Hudproblem, hjärtfel, päls i öronen som ger fukteksem, lösa ögonkanter, sluttande kors som ger en krypande gång, obefintliga vinklar på bakbenen som gör att knäleden hoppar ur, tillplattad luftstrupe, för få och för klena tänder som gör att hunden får svårt att tugga. Detta är bara några exempel på de hälsoproblem som många av dagens hundar brottas med. En schäfer i dag, eller en collie eller en chow chow är inte de bruksraser de en gång var. Det är bara tre exempel, listan kan göras lång.

Konrad Lorenz, den världsberömde djurforskaren, skrev boken ”I samspråk med djuren”. I den berättar han om sina schäfer-chow chowkorsningar; hur han simmar över Donau med dem och utforskar öarna på andra sidan floden, om deras sociala liv och om deras olika personligheter. Sådant kan livet med hundar vara om vi tar hand om dem och riktar in oss på att avla fram friska, rörliga hundar. En finare kamrat kan man inte få.

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.