Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-16 05:10

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/vad-ar-egentligen-syftet-med-hogskoleprovets-orddel/

DN Åsikt

DN Åsikt. Vad är egentligen syftet med högskoleprovets orddel?

Foto: Henrik Montgomery/TT

Man skulle tro att högskoleprovets orddel prövar ett ordförråd som är signifikant för akademiska studier. Men så är uppenbarligen inte fallet.

Provet är utformat så att man garanterat uppnår en spridning av resultatet. Man väljer ut ord som hör hemma i en äldre kultiverad miljö, sömsmån och parlör för att ta ett par exempel. Det ger sken av att äldre har bättre ordförståelse. Med ett annat urval skulle man lika gärna kunna konstatera att det är yngre personer som har bättre ordförståelse!

De prövande som gynnas är de som vuxit upp i en miljö präglad av litterära och kulturhistoriska intressen och som har svenska som modersmål. Man kan vara väl så kunnig i dessa avseenden på sitt hemspråk men det hjälper inte prövande med invandrarbakgrund. Likväl är sådana ord knappast relevanta som indikatorer på förväntad studieframgång. Vet man inte vad en lektor är – sådana finns för övrigt även på gymnasienivå och inte bara på högskolan – kan man säkert ändå klara en ingenjörs- eller ekonomutbildning. Rugga är ett mycket perifert ord i akademiska sammanhäng.

En mer generell och aktuell ordkunskap borde testas, till exempel ord som konstatera, signifikant, relevant, indikator, perifer, generell, – det vill säga ord som kännetecknar det offentliga språket i läromedel, tidskrifter och debatter. Specifika ord får varje utbildning ta hand om.

Ungdomar som inte vuxit upp med svenska som modersmål eller utan finkulturell bakgrund ska inkluderas inte som nu exkluderas. Se där ytterligare några lämpliga testord: specifik, inkludera, exkludera. Detta om syftet är att pröva en ordförståelse som behövs för akademiska studier.