Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-21 01:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/vad-kostar-det-att-ta-betalt-sl/

DN Åsikt

DN Åsikt. Vad kostar det att ta betalt SL?

Vad kostar betalningssystemet hos SL per år?

Rätta artikel

Att åka kollektivt går knappast att jämföra prismässigt med det pris de bilburna köandes genom stan får betala. Bilens ständigt fallande värde, drivmedel, slitage, reparationer och trängselskatt gör ett rejält hål i plånboken. I förhållande till detta är kollektivåkande i rusningstid billigt och effektivt för det mesta.

Det man kan fråga sig är hur stor andel av biljettpriset som utgörs av kostnaden att ta betalt av kunderna och sedan kontrollera att alla gjort rätt för sig.

I tunnelbanan finns 100 stationer med ett ibland stort antal automatiska spärrar. Vad kostar en sådan spärr över sin livscykel? Personalen i spärrarna kostar säkert en rejäl slant per år. På bussarna finns viseringsapparater, ibland flera stycken, vad kostar dessa att inhandla och underhålla? Vidare finns digitala system som hanterar biljettköp i mobiler och så vidare.  Allt detta har ett pris.

Om SL/landstinget har för avsikt att stänga ute de som inte vill betala när det gäller till exempel tunnelbanan, så är de automatiska spärrarna alldeles för lätta att forcera. Personligen har jag sett åtskilliga "plankat" genom att helt sonika hoppa över glasdörrarna eller ”ta rygg” på en betalande medresenär och på så sätt gratis få tillgång till trafiksystemet.

Någon uträkning visar att två kronor på skatten skulle kunna avskaffa alla dessa system för betalning.

Då får ju även bilägarana (inklusive undertecknad) vara med och betala. En del av den personal som frigörs skulle istället kunna vara mobila i trafiksystemet och hålla koll på rulltrappor och andra tekniska systems funktion samt vara tillgängliga för de resande i till exempel informationshänseende.

När det gäller biljettkontroller så är det ytterst sällan man kontrollerar resande i periferin, det är ju så långt för kontrollpersonalen att åka till exempelvis Arlanda eller Hallstavik.

Där uppstår diverse kulturer som påverkar SL:s intäktsida negativt, till exempel när vuxna har färdbevis för ungdomspris och ingen bryr sig.