Aktionsgruppen mot antisemitism och rasism vid Karolinska universitetssjukhuset hävdar i en insändare på DN Åsikt (7 november 2019) att vi på ”Uppdrag granskning” (UG) i programmet ”Karolinska och judehatet” ”utmålar de utsatta judiska kollegorna som förövare”. Det har vi aldrig gjort.

Aktionsgruppen påstår också att vi förfalskar och förvanskar i vårt reportage. Vi redovisar exempelvis tydligt att vi pratat även med de två övriga judiska läkarna som i medierapporteringen och aktionsgruppens citat inkluderats i standardfrasen ”flera läkare”.

Vi redovisar också att vi inte erhållit någon dokumentation från dem som motsäger slutsatserna i utredningen. Det är aktionsgruppen som konsekvent använder termen ”förövare”. Med vilken rätt och på vilka grunder kallar aktionsgruppen den tidigare avdelningschefen för förövare?

Aktionsgruppen skriver att UG:s reportar ”inte varit intresserade av händelseförloppet”. Som stomme i vår research har vi en tidslinje från år 2000, då den anmälande läkaren kommer till Sverige på besök, fram till oktober 2019, med över hundra olika händelser som i olika hög utsträckning har relevans för att förstå vad som hänt.

Sammanställningen bygger på flera månader av research och bakgrundssamtal med många olika typer av källor, även sådana som i andra sammanhang haft kontakt med den anmälande läkaren och den tidigare avdelningschefen, till exempel kollegor och forskare vid andra sjukhus och institutioner, och den internationella samarbetsorganisation där den anmälande läkaren ingått i styrelsen. Allt för att få en så pass heltäckande och mångbottnad bild som möjligt.

Vi måste bygga hela vår granskning på fakta. Vi och den anmälande läkaren och Aktionsgruppen mot antisemitism och rasism vid Karolinska universitetssjukhuset har väldigt olika syn på vad som är fakta.

För oss är det antingen skriftlig eller inspelad dokumentation, eller två av varandra oberoende muntliga källor som gäller. För den anmälande läkaren verkar det vara gott nog att någon berättar vad någon annan sagt eller gjort. Vi kan inte arbeta så. 

Vi delar inte heller uppfattningen att författaren och journalisten Göran Rosenberg bagatelliserar de fyra bilder som den tidigare avdelningschefen delat på Facebook. En av bilderna beskriver han i reportaget som ”mycket problematisk”, men till skillnad från de tre organisationer som den anmälande läkaren konsulterat bedömer han bilderna i sitt sammanhang för att bättre kunna förstå budskapet. Vi redovisar också att andra bedömt åtminstone två av bilderna som antisemitiska.

Aktionsgruppen beskriver UG:s rapportering som ensidig, men tycks inte ha haft några problem med att själva bidra till och spä på den ensidighet som präglat drevet mot den tidigare avdelningschefen under det senaste året. 

Genom att i kritiken mot oss redovisa statistik över hur många läkare på neurokirurgen, som ansåg sig utsatta för kränkande särbehandling och mobbning på neurokirurgen enligt enkätsvaren 2015 (5 av 19 svarande), verkar aktionsgruppen insinuera att vi på UG inte tycker det skulle vara viktigt med nolltolerans mot trakasserier inom vården. Ingenting kunde vara oss mer främmande och det vet alla som följt våra granskningar genom åren.

Vi har med vår granskning visat på farorna med att ensidigt upprepa påståenden utan att ha kontrollerat dem. Vi har också visat hur dessa upprepningar, inte minst i medier, till slut blir till ”sanningar” som i princip blir omöjliga för en enskild att motbevisa.