Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-11-13 11:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/vand-flyttstrommen-fran-stader-till-landsbygd/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Vänd flyttströmmen från städer till landsbygd”

Drottninggatan i Stockholm en fredag i januari i år. Foto: Magnus Hallgren

INSÄNDARE. Möt klimathotet genom att vända flyttströmmen av människor från städerna till landsbygden. Sluta förtäta storstäderna och bygg i stället bostäder och underlätta för livsmedelsproduktion i glesbygd, skriver Lena Jarlöv. 

Jag blir förundrad när jag ser alla nya hus som byggs i våra större städer. Och ännu mer förundrad när jag hör om planerade förtätnings- och skyskrapsprojekt. Urbaniseringen ska tydligen fortsätta, oberoende av utvecklingen i övrigt.

Men hälften av alla jobb förutspås försvinna om tio år genom digitalisering och robotisering. Är inte jobben det viktigaste skälet till att städerna växer? När jobben försvinner – kommer städerna att fortsätta växa då? Eller kommer husen att stå tomma och öde som i Detroit när bilindustrin försvann?

Bara 28 procent av svenskarna bor nu på landsbygden, men 37 procent säger sig vilja flytta dit, enligt en DN/Ipsos-mätning (3 juli 2018).

Kanske blir det snart fler jobb på landet än i storstäderna. Mat kommer alltid att behövas. I dag är jordbruket extremt fossilberoende. Import av mat kräver olja och bensin. Men Sverige ska bli fossilfritt.

Vi borde framställa mer av maten på nära håll, också av säkerhetsskäl. Men hur ska det gå till med med mindre insats av fossil energi? Kommer vi att tillräckligt snabbt kunna ställa om till att klara det med biobränslen och elektricitet? Är det ens önskvärt när tusentals människor behöver arbete?

Den förnybara energin kommer att behövas till så mycket annat som idag drivs av fossil energi. Att digitalisera och robotisera jordbruket och bibehålla mattransporterna utan ökade insatser av energi är en utopi. 

Är det inte dags att överge den urbana normen? Stötta jordbruk i alla led från utbildning till investeringar i mark, lantbruksbyggnader och biogasframställning. Återetablera nedlagda gårdar. Börja bygga bostäder på landet och i mindre städer. 

Arbetslöshetsersättning i form av starthjälp till lantbruk, grönsaksodling eller livsmedelsförädling i närheten av råvarorna. I takt med digitaliseringen kommer också fler människor att kunna välja bostad oberoende av arbetsplats. 

Den täta staden är inte ekologiskt hållbar om mat måste transporteras dit. Och mat produceras på landsbygden. 

Allt talar för att vi borde möta klimathotet med att snarast vända strömmen av människor från staden till landet genom att där bygga bostäder och underlätta för livsmedelsproduktion. När befolkningen på landsbygden växer blir det åter möjligt med skolor, kultur och kollektivtrafik. Och då kommer också de ofrivilliga stadsbor, som genom ett digitaliserat jobb fått möjlighet att arbeta hemifrån, att kunna följa sin önskan att bosätta sig på landet. 

Men en sådan förändring kommer inte att ske genom marknadens försorg. Så länge olja är billigare än mänsklig arbetskraft och grönsaker, transporterade på lastbil från Polen, är billigare än de som odlats på cykelavstånd kommer allt att förbli vid det gamla och klimatet fortsätta sin ödesdigra förändring.

Politiker och planerare måste våga vända på perspektivet och se att de gamla planerna inte är förenliga med anpassningen till ett fossilfritt samhälle. Det krävs mod att säga att det här inte går, vi måste tänka om. Men någon måste börja!