Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-13 21:26 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/vanta-inte-med-att-soka-hjalp-vid-klimakteriebesvar/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
DN Åsikt

”Vänta inte med att söka hjälp vid klimakteriebesvär”

Som öppenvårdsgynekolog träffar jag dagligen kvinnor med besvär som är relaterade till svikt av könshormonerna: svettningar och vallningar, trötthet, sömnstörningar, skriver Hilde Löfqvist.
Som öppenvårdsgynekolog träffar jag dagligen kvinnor med besvär som är relaterade till svikt av könshormonerna: svettningar och vallningar, trötthet, sömnstörningar, skriver Hilde Löfqvist. Foto: Jessica Gow/TT

Var inte rädd för hormonbehandling vid klimakteriebesvär. Det ökar inte risken för cancer vilket många tror, tvärtom. Det är också viktigt att söka hjälp i tid, tio år efter menopausen kan man endast behandla symtom, skriver överläkaren Hilde Löfqvist.

Äntligen har klimakteriet lyfts fram i debatten! Men vart har hormonerna tagit vägen? Som öppenvårdsgynekolog träffar jag dagligen kvinnor med besvär som är relaterade till svikt av könshormonerna: svettningar och vallningar, trötthet, sömnstörningar, muskel- och ledbesvär, minskad sexlust, torra slemhinnor, viktuppgång samt koncentrationssvårigheter.

Det är evidensbaserat klart, av ledande medicinska experter, att hormonbehandling med östrogen och vid behov progesteron som skydd för livmoderslemhinnan är förstahandsval vid dessa besvär. Vänta inte för länge att söka hjälp! Redan på 70-talet insåg man det. I England var man framåt och öppnade så kallade menopauskliniker. 

Tyvärr kom hormonbehandlingen 2002 i vanrykte genom den så kallade WHI-studien (Women’s Health Initiative) från USA. Det slog ner som en bomb att hormonbehandlingen i klimakteriet skulle öka både bröstcancerrisken och risken för hjärt-kärlsjukdomar. Fortfarande måste vi gynekologer ”städa upp” bland alla missförstånd! 

Som medlem i International Menopause Society (IMS) har jag tillgång till excellent vetenskaplig information. I dag vet vi att WHI-studien hade fel målgrupp för hormonbehandling, nämligen överviktiga kvinnor, cirka 63 år, mer än tio år efter menopaus, alltså kvinnor som utsatts för långvarig östrogenbrist. 

Eftergranskningen av studien visar att östrogen skyddar kvinnor mot hjärt-kärlsjukdomar och benskörhet, om behandlingen startas inom tio år från menopausen.

I december 2009 skrevs en uppmärksammad artikel i DN av en svensk-fransk forskare, Carolina Kockum Lybeck, med rubriken: ”Hormoner räddar kvinnor från sjukdom och tidig död”. Denna artikel gjorde upp med felaktiga rön om bröstcancerrisk. I Frankrike hade man en behandling med östrogen och naturligt progesteron – i stället för syntetiska progesteronliknande hormoner (gestagener) – som inte gav en ökning av bröstcancerrisken. I artikeln drogs slutsatsen att kvinnan genom att avstå från hormonbehandling även riskerade att avstå från en bättre livskvalitet och ett längre liv.

Kvinnorna som kommer till oss gynekologer har länge tvekat att söka hjälp främst på grund av oro för bröstcancer. Ofta har de informerat sig via andra hälsoexperters källor och försökt lösa sina problem ”på egen hand”. Genom sociala medier ges utrymme att jämföra sig med och att härma varandra. 

Behandlingen med så kallade bioidentiska hormoner, det vill säga hormoner med samma struktur, funktion och nedbrytning som kroppens egna, som till exempel östradiol och progesteron, är i dag den mest efterfrågade hormonbehandlingen. I USA registrerades 2017 upp till 21 miljoner förskrivningar av naturligt progesteron tillsammans med östrogen. Tyvärr kan inte progesteronkapslar förskrivas utan särskild licens i Sverige än. Progesteron respektive gestagen behövs för kvinnor som måste skydda sin livmoderslemhinna från den stimulerande östrogeneffekten. Progesteron på huden räcker inte, det måste ges som slidpiller eller kapslar att svälja.

Nyligen träffade jag några väninnor i min ålder. För tio år sedan hade vårt samtalsämne ofta varit om sex och samlevnad. Nu tog jag upp temat ”behov av hormonterapi i klimakteriet”. Ingen av dem hade tidigare ens funderat på att behandla sig med hormoner. 

Menopausen hade passerat för mer än tio år sedan, för de flesta av dessa fem utan större besvär. De hade helt enkelt bestämt sig för att ta det så naturligt som möjligt. Men nu hade de en del hälsoproblem som ledbesvär, benskörhet, viktproblem, begynnande diabetes, hypertoni och urinträngningar. Något som var typiskt för alla: de hade ”Männerpause”, alltså avslutat att ha sex. Två av dessa kvinnor var skilda, två hade män med hälsoproblem, och en hade varit singel länge.

Vi läkare träffar många kvinnor först i sent skede när de har hälsoproblem som hade kunnat förhindras med hormonbehandling i tid. Det är för sent att börja en förebyggande hormonbehandling när kvinnorna har passerat det ”terapeutiska fönstret”, alltså mer än tio år efter menopausen. Då kvarstår endast behandling av sjukdomssymptom.

Kanske hade deras sexliv kunnat fortsätta och varit en berikande del av livet om de hade tagit hormoner? Dessutom är ett tillfredställande sexliv en klart föryngrande faktor enligt många studier. 

DN Åsikt 12 oktober 2018 kl 05

Detta är en insändare i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.