Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-19 12:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/var-kritik-handlar-om-att-ensidig-religios-paverkan-maste-bort/

DN Åsikt

DN Åsikt. Vår kritik handlar om att ensidig religiös påverkan måste bort

Föreningen Humanisternas kritik av religiösa friskolor handlar om att det i den skattefinansierade obligatoriska skolan ska det inte förekomma ensidig religiösa påverkan. Det gäller också yoga som i vissa fall verkar kopplas ihop med nyandlighet.

Thomas Bergman har inte förstått förbundet Humanisternas kritik av religiösa friskolor. I korthet kan den sammanfattas så här: i den skattefinansierade obligatoriska skolan ska det inte förekomma ensidig religiösa påverkan.  De viktigaste argumenten för detta är värnande av elevernas religionsfrihet och motverkande av segregation utifrån föräldrarnas religiösa uppfattning. 

I skolan ska elever ha friheten att personligen ha, utöva, byta och avstå från religion och andra livsåskådningar. För att detta ska vara möjligt är det väsentligt att skolan är pluralistisk i livsåskådningsfrågor och inte tar ställning för en speciell religion eller annan livsåskådning. Detta är speciellt viktigt för barn som växer upp i slutna religiösa miljöer, där skolan är deras enda andningshål från föräldrar och det religiösa samfundets tvingande påverkan. 

När det gäller segregation är det viktig att människor från olika bakgrunder möts och lär sig tolerera varandra trots olikheter. Detta skapar gemenskap och tillit i samhället. Segregation orsakas av många faktorer. En av dessa är religiösa friskolor där föräldrarna delar upp barn utifrån sin egen uppfattning i livsåskådningsfrågor. Detta motverkar att barn med olika livsåskådningsbakgrund möts och lär av varandra. 

Med detta sagt är det naturligt att Humanisterna inte vill förhindra att religion och andra livsåskådningar återfinns i skolan. Det är den ensidiga påverkan från en viss livsåskådning vi vill ta bort.

När Humanisterna besöker skolor för att informera om den sekulärhumanistiska livsåskådningen är detta inte ensidigt eftersom det är en av flera livsåskådningar som presenteras i undervisningen. Besök i en kyrka eller en moské är andra exempel på hur skolan utbildar om olika livsåskådningar. 

Eftersom religiösa friskolor ska följa samma läroplan som kommunala skolor borde de också bjuda in Humanisterna som en del av undervisningen. Underligt nog händer detta aldrig. 

Slutligen till frågan om yoga. Skolinspektionen har uttalat sig om att yoga får förekomma i skolan om den inte innehåller bekännelse. I så fall ska den betraktas som icke-religiös. Detta är rimligt. Vissa fenomen kan vara religiösa i ett sammanhang och icke-religiösa i andra. Sången ”Den blomstertid nu kommer” är en psalm i vissa fall, en svensk folkvisa i andra. 

Ändå finns det skäl att vara uppmärksam på hur yoga praktiseras i skolan. Undervisningen ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet, och i vissa fall verkar yogaövningar kopplas ihop med ovetenskapliga föreställningar, i form av nyandlighet. När så sker bör detta kritiseras.