Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-22 10:25

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/asikt/var-son-lider-efter-uppskjuten-operation-pa-karolinska/

DN Åsikt

DN Åsikt. ”Vår son lider efter uppskjuten operation på Karolinska”

Den planerade skoliosoperationen av 11-årige Noa Hedlund ställdes in i sista minuten på Nya Karolinska sjukhuset på grund av brist på vårdplatser. Foto: Linda Hedlund

Tillståndet för vår funktionshindrade 11-årige son försämras sedan en stor ryggoperation på Nya Karolinska sjukhuset (NKS) ställts in i sista stund. Det är obegripligt hur en planerad och nödvändig operation på ett barn kan ställas in med så kort varsel, skriver mamman Linda Hedlund.

Rätta artikel

Här är vår historia om sonens planerade skoliosoperation på Nya Karolinska i Solna. Operationen skulle utföras i februari, men ställdes in med några få minuters varsel när son och far är förberedda och befinner sig utanför operationssalen. Orsak: brist på vårdplatser.

I augusti skrevs vår 11-årige son upp på operation av skolios på NKS. Skoliosen räknas som grav. Han är rejält sned och en puckel syns på ländryggen.

Det handlar om en stor operation. Ryggraden öppnas upp, kota för kota knackas sönder och in sätts ett stålstag. I sonens fall innebär det ett stag som går från bäcken upp till tredje ryggkotan. Det är en steloperation. Det känns väldigt jobbigt och läskigt, men nödvändigt. 

Vi fick en operationstid i december, men sonen hade då oturen att bli sjuk. Ny tid sattes till i februari. 

Sonens rygg såg värre och värre ut. Ryggraden är både sned och vriden. Revbenskammen går över höftkammen på den sidan det lutar åt. Puckeln på ländryggen blir större och större. Han har svårt att sitta i sin rullstol på grund av utbuktningen. Han har ont och vi föräldrar lider med honom. 

På inskrivningen tio dagar före operationen fick vi information om att en plats på barnintensiven skulle finnas redo för honom efter operationen. Det kändes tryggt.

Vi förberedde oss exemplariskt inför operationen. Vi höll sonen hemma från skolan veckan innan och träffade inga människor utöver de vi måste.

Lillasyster fick inte ta hem några kompisar. Sonen måste bara vara frisk inför operationen. 

Vi kände oss oroliga inför operationen som beräknades ta hela åtta timmar. Vi vet att sonen kommer att ha väldigt ont efteråt.

Tiden på avdelningen efteråt beräknas till en vecka. Tiden hemma från skolan för återhämtning beräknas till 3-4 veckor. Våra jobb och sonens skola var underrättade. Vi kände oss väldigt förberedda och ville mest att operationen skulle vara över så att vi kunde blicka framåt.

På kvällen före operationsdagen åkte han in till avdelningen. Innan dess tog han en desinficerande dusch hemma. På avdelningen tog han ytterligare en.

Han sov och vaknade tidigt, hungrig på grund av fasta. Han tog ytterligare en dusch en halvtimme före operationen. Vi föräldrar var spända och oroliga, men samtidigt lättade över att det äntligen är operationsdag. 

Sonen kördes av sin far till operationen. Men några få minuter innan de ska in på salen får de beskedet att inga vårdplatser finns tillgängliga på barnintensiven. 

Att man kan ställa in en sedan lång tid planerad och nödvändig operation på ett barn med så kort varsel är för oss obegripligt. En så tuff operation kräver en enorm anspänning och förberedelser hos oss föräldrar. 

Ett operationsteam fanns på plats redo att operera. Vi visste redan att hälften av alla planerade skoliosoperationer var inställda under perioden januari-mars på grund av influensa och rs-virus–tider.

Men hur kan det inte finnas en plats förberedd för honom? Sjukhuset är inte i stabsläge och det är ingen extrem influensasäsong. Att ha en reserverad plats på intensiven betyder tydligen ingenting. 

Jag skriver det här i besvikelse, förtvivlan, ilska och oro över min sons hälsa. Sonen har redan en svår funktionsnedsättning i grunden och ska inte behöva gå igenom även detta. Han har det tufft som det är. 

Som förälder är det tungt att se sitt barns rygg så deformerad utan att han får den vård han behöver.

Det nya budet för operation är i april. Hur sonens rygg ska se ut då vill jag inte ens tänka på.

DN Åsikt-redaktionen har haft kontakt med Karolinskas pressavdelning, som meddelar att sjukhuset inte vill svara på insändaren utan att ”verksamheten väljer att ha en dialog direkt med närstående i detta fall”.